Sebastian George har just varit och handlat mat på City Gross i Boländerna i Uppsala. En stor del av de inköpta varorna är förpackade i plast, det handlar om allt från grönsaker till chips.
Att maten i affärerna är inslagen i plast har blivit en självklarhet. Men av klimatskäl har många konsumenter börjat ifrågasätta om all denna plast verkligen behövs.
Ett exempel i det lilla är att Sebastian George den här dagen har tagit med sig en tygkasse att lägga varorna i.
– Det är för att slippa använda en plastkasse, säger han.
En av de varor han köpt är mosad barnmat som ligger i små plasttuber. Men även i det fallet har Sebastian George börjat tänka om.
– Vi försöker undvika att köpa plasttuberna och ofta tar vi istället de återanvändbara vi har hemma. Men ibland, när vi snabbt behöver ordna fram barnmat, går det inte.
Sebastian George tycker att en del av plasten i mataffärerna är onödig.
– Man kan till exempel hitta tomater i en plastpåse som i sin tur är nedstoppad i en plasthink. Man kan undra varför.
Kundernas klimattankar verkar ha satt spår inom handeln. ICA, Coop, Lidl, Hemköp och andra livsmedelsjättar utlovar nämligen krafttag genom sin branschorganisation Svensk Dagligvaruhandel.
I en rad mål som överlämnats till regeringen förbinder sig matkedjorna att de plastförpackningar som säljs i butikerna ska vara återvinningsbara 2022. Dessutom ska plastförpackningarna senast 2030 vara gjorda av förnybar eller återvunnen råvara.
Ett annat av målen från Svensk Dagligvaruhandel är att 260 miljoner kronor ska investeras i en anläggning för plastsortering som uppges täcka hela Sveriges behov.
Naturvårdsverket skriver att de mål som Svensk Dagligvaruhandel satt upp för återvinning av förpackningar är mer drivande och högre satta än de som fastställts i svensk lagstiftning.
De här miljömålen förutsätter att de som framställer livsmedlen är med på tåget. I maj gick mejeriföretaget Arla ut med att fossil plast ska ersättas av växtbaserad plast, så kallad bioplast, i de 230 miljoner förpackningar för mjölk, fil och grädde som man årligen säljer i Sverige.
Tetrornas omdiskuterade plastkorkar ska enligt Arla bytas ut mot förnybart material.
Även inom EU pågår ett arbete mot fossil plast. I maj klubbade EU igenom ett förbud mot tio plastprodukter. Om två år kommer det inte längre vara tillåtet att sälja engångsvaror i plast i form av bland annat tops, bestick, tallrikar och sugrör, om det finns alternativ på marknaden.
I beslutet ingår även åtgärder för att minska fossil plast i livsmedelsbehållare och muggar. Enligt EU blir följden en årlig utsläppsminskning med 3,4 miljoner ton koldioxid, eller motsvarande utsläppen från runt 300 000 personer i Sverige.
Bioplast lyfts ofta fram som en ersättare till fossil plast. Men Malin Göransson vid Naturvårdsverket anser att det inte generellt går att säga att bioplast är att föredra.
– Det är inte alltid materialet som avgör vad som är bäst ur klimatsynpunkt. I vissa fall kan det vara mest fördelaktigt med ett material som går att återanvända många gånger. Vad gäller bioplast finns det inte belägg för att den bryts ner när den hamnar i naturen.
Behöver all plast försvinna?
– Nej, en del plast fyller en viktig funktion inom till exempel sjukvården. Det är den onödiga användningen av plast som är viktig att få bort.
Går det att återvinna all plast?
– Nej. Det finns en mängd olika plasttyper och en del blir inte tillräckligt stabila när de återvinns och går därför inte att använda igen. Men det pågår arbete med att utforma nya material och tekniker för plaståtervinning.