Asal Gohari (S), socialnämndens ordförande.
Polisen beräknar att uppåt 100 barn under 15 år i Uppsala kommun befinner sig i kriminella miljöer.
Jale Poljarevius, polisens underrättelsechef, kallar siffran hårresande men säger samtidigt att Uppsala har goda möjligheter att vända siffran. Detta, enligt Poljarevius, för att "kommunen och socialtjänsten är väldigt intresserade och aktiva här".
Uppsala kommuns sociala arbete mot barn och unga i kriminalitet har flera grenar.
En gren är fältarbetet som socialtjänstens ungdomsjour gör. De ordnar bland annat kvälls- och nattvandringar och jobbar för att bygga relationer med ungdomar.
En annan gren är samarbetet mellan socialtjänst, skola, polis och fritidsverksamheterna (SSPF). Genom regelbundna möten skapar de sig en lägesbild för att tidigt upptäcka ungdomar i riskzon.
Enheten Fenix, socialtjänstens ungdomsbrottsgrupp, följer dessutom med vid vissa av polisens insatser och erbjuder hjälp till ungdomar som är kriminella eller är i riskzon för att bli det.
– Vår viktigaste roll är att fånga upp individer innan det går för långt, säger Suzan Bakan, specialist på enheten.
Fenix fokuserar på områdena Gränby, Sävja, Stenhagen och City. Gottsunda har ett eget kontor. Tack vare god områdeskunskap upplever Suzan Bakan att de, tillsammans med polisen och ungdomsjouren, har koll på ungdomarna, vilket kan vara en trygghet även för föräldrarna.
Alltmer jobbar man dessutom förebyggande, för att fånga upp barn innan de dras in i den kriminella världen.
Sedan 2019 har kommunen socialarbetare utplacerade på högstadieskolor.
– Det är en utsträckt hand från socialtjänsten. Vi vill visa att socialtjänsten gör mer än att fatta beslut om placeringar, att man kan komma till oss om man behöver stöd, säger Asal Gohari (S), socialnämndens ordförande.
Socialarbetarna i skolan kan erbjuda allt från en uppmuntrande knuff för att gå och prata med en kurator, till att ordna en plats i gruppsamtal för barn som har våld i hemmet, eller att kalla föräldrar till stödsamtal.
– Ju tidigare man fångar upp barnen, desto mindre är risken att de hamnar i missbruk och kriminalitet, säger Asal Gohari, och lägger till:
– Gängkriminalitet ger tillhörighet och status snabbare än vad läraren och skolan kan ge. Då måste vi vara ute i tid.
Socialtjänsten får i år 10 miljoner i statsbidrag av regeringen, pengar som är vikta specifikt för brottsförebyggande arbete mot barn och unga i Gottsunda. Dessa kommer användas till att placera ut socialarbetare även på mellanstadieskolor och gymnasier och utöka SSPF till lågstadieskolor i området – så att barn i alla åldrar kan fångas upp.
Katja Friberg, avdelningschef för socialförvaltningens myndighetsarbete mot barn och ungdomar.
Parallellt med dessa insatser, pågår det vanliga myndighetsarbetet där socialtjänsten tar emot orosanmälningar och beslutar om omhändertaganden enligt LVU, Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Enligt Katja Friberg, chef för socialförvaltningens myndighetsarbete mot barn och ungdomar, kommer orosanmälningarna oftast från sjukvård, skola och polis.
– Samhället är ju våra ögon och öron, vi är beroende av att de hör av sig till oss. Det kan vara att de uppmärksammar oroväckande beteenden i skolan, att barnet inte kommer till skolan över huvud taget, eller att barnet begått ett brott.
Ofta ser man tidigt om ett barn är på väg uppåt i brottstrappan, säger Katja Friberg. Men ett problem är att få föräldrarna att lita på socialtjänsten.
– Vi jobbar mycket med föräldrarna för att motivera insatser och skapa företroende.
Många är rädda för socialtjänsten, säger Katja Friberg, vilket inte blivit bättre efter desinformationskampanjer om att socialtjänsten kidnappar muslimska barn spreds i sociala medier i början av året.
De insatser socialförvaltningen som myndighet kan sätta in är bland annat olika program barnen kan gå för att få hjälp att bryta sin kriminella livsstil. De kan även erbjuda familjesamtal.
– Är det allvarlig kriminalitet kan vi gå in med tvångsomhändertagande. I värsta fall är det SiS, Statens institutionsstyrelse, som gäller. Då är man ju inlåst, säger Katja Friberg.
100 kriminella barn enligt polisen. Kan ni hantera det?
– Vi har absolut kapacitet, vi måste hantera alla ärenden enligt lag. Men det är klart att vi kanske får ta in extra arbetskraft. Vi får in tio tusen orosanmälningar varje år, och omhändertar cirka 100 barn.