Det anser Josefin Englund, doktorand vid Historiska institutionen pÄ Uppsala universitet. Hon befinner sig mitt uppe i ett forskningsprojekt som ska leda fram till en fÀrdig avhandling nÀsta Är. I tre Är har hon studerat 500 kontaktannonser per decennium i Dagens Nyheter. Totalt blir det alltsÄ 5000 annonser.
â Annonserna Ă€r ofta smĂ„ livsberĂ€ttelser i sig. De ger information om relationen mellan mĂ€n och kvinnor pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n vad som framkommer i statliga utredningar och liknande, sĂ€ger hon.
I kontaktannonsernas vÀrld finns mÀnniskor som inte kommer fram i traditionella historiska dokument, och genom att studera annonsernas utveckling under 90 Är sÄ gÄr det att se hur deras innehÄll speglar tidsandan.
â Runt förra sekelskiftet ville man ofta framhĂ€va kroppsliga egenskaper som kretsade kring arbetsförhet. I slutet av perioden kunde det handla om kroppslĂ€ngd och till och med bystmĂ„tt, sĂ€ger Josefin Englund.
Hon vÀrjer sig mot att dela in trenderna i jÀmna decennier men slÄr i alla fast att det pÄ 1940-talet var lÀttast att hitta en partner, det vill sÀga nÀr efterfrÄgade egenskaper bÀst stÀmde överens med dem som stod till buds.
I början av perioden handlade det ocksÄ mycket om ekonomisk stÀllning medan det under 1960- och 70-talet handlar mer om fritidsintressen och utseende.
Hon berÀttar att hon startade sitt forskningsprojekt eftersom hon Àr intresserad av genusfrÄgor och ville hitta en infallsvinkel dÀr nya röster kommer till tals. Eftersom hennes forskning strÀcker sig fram till 1980 och enbart gÀller kontaktannonser i Dagens Nyheter, finns enbart heterosexuella kontaktannonser med.