Shakil Buhyian började arbeta i hemtjänsten eftersom han vill ge tillbaka till landet som tog emot honom. "Jag kom som en trasa hit och Sverige tog hand om mig."
I dag är 47 procent av de som jobbar i Uppsalas kommunala hemtjänst män. 2012 var siffran 17 procent. På bara tolv år har andelen män i hemtjänsten alltså ökat kraftigt.
I hela landet är det svårt att rekrytera personal till hemtjänsten, så även i Uppsala. Av de fast anställda inom hemtjänsten är 62 procent undersköterskor. Övriga har antingen en kortare vårdbiträdeutbildning eller ofta ingen utbildning alls, vilket även gäller vikarierna inom hemtjänsten. Hemtjänstpersonal som UNT pratat med menar att en del kollegor kan skrämmande lite.
Shakil Buhyian är fackligt skyddsombud och har jobbat i Uppsalas hemtjänst i 25 år. Han är mycket kritisk mot tillståndet inom hemtjänsten idag. Dels menar han att personalen pressas av minutscheman och dåliga villkor. Dels tycker han att kompetenskraven på de som anställs är för låga.
– Det känns som att de tar in folk direkt från Arlanda eller direkt från gatan. De kan inget om vård och kan inte byta en blöja. Ingen utbildning får de, känns det som, de går bara rakt in i arbete, säger han.
En kvinna i Uppsalas kommunala hemtjänst berättar att några av hennes kollegor inte klarar av att utföra sitt jobb.
– Jag har kollegor som ringer mig för att de inte vet hur de ska ge medicin. När jag säger att de ska kolla i läkemedelslistan vet de inte vad läkemedelslista är. Jag upplever att kommunen anställer billigast möjliga.
Kvinnan säger att hon mår dåligt av att se hur äldre inte får den vård de har rätt till.
– Jag och andra kollegor som kan yrket brukar säga att här vill man verkligen inte bli gammal.
UNT har i en serie granskat hemtjänsten och avslöjat våldtäkter och grova sexuella övergrepp mot äldre kvinnor begångna av hemtjänstmän.
En annan stor förändring är att yrket kommit att domineras av personer med invandrarbakgrund. Eftersom personalbristen är så stor i äldreomsorgen har det blivit lätt för nyanlända och invandrare utan högre utbildning att få jobb där.
Hela äldreomsorgen i dag skulle helt enkelt haverera utan dem. En anhörig som kontaktat UNT menar att den stora andelen invandrare i äldreomsorgen både är bra och dålig:
– Ofta finns mer respekt för de äldre bland de med invandrarbakgrund. Men det kan också bli svåra brister i kommunikationen. Som anhörig kan jag känna att många i personalen inte förstår vad jag säger, säger hon.
Detta är något som också anställda i hemtjänsten ser.
– Några av mina kollegor förstår knappt någon svenska. Jag vet flera äldre som har avstått hjälp eftersom de inte kan göra sig förstådda, säger en kvinna som jobbar i Uppsalas hemtjänst.
Uppsalas politiker har i höst klubbat igenom en rad åtgärder för att göra hemtjänsten tryggare.
UNT har tidigare skrivit om dessa språkproblem, bland annat att vissa i personalen kan så dålig svenska att det inneburit livsfara. Tobias Smedberg (V), ordförande för äldrenämnden, svarade då att situationen är problematisk: "Vi är i behov av personal som inte lärt sig svenska än. Utan dem skulle vi få stänga igen stora delar av vår välfärd."
Susanne Andersson, områdeschef i Uppsalas kommunala hemtjänst, tycker inte alls att det stämmer att kommunen "anställer billigast möjliga".
– Vi tillsvidareanställer bara de med utbildning eller tidigare erfarenhet från äldreomsorgen. För att få ett vikariat krävs dock ingen utbildning eller erfarenhet. Men det är viktigt med personlig lämplighet, vilket vi till exempel bedömer utifrån hur personen pratar om att jobba med människor, säger hon.
"Vi är oerhört tacksamma över de som kommit till Sverige och blivit våra medarbetare. Jag vet inte hur vi skulle klara oss utan dem", säger Susanne Andersson, områdeschef i hemtjänsten.
Susanne Andersson berättar att nyanställda går en introduktion under fyra dagar. En av dagarna är teoretisk och handlar bland annat om basal hygien, hur man ger läkemedel och skriver avvikelserapporter. Tre av dagarna får den nyanställde följa med en kollega ut till äldre.
Vad tänker du om kritiken att en del inte kan tillräckligt bra svenska?
– Ja, det är klart att vi har stora utmaningar och det behöver vi jobba med. Jag hoppas att vi kan få pengar för ett språklyft där våra medarbetare på betald arbetstid kan få språkhöjande insatser. Sedan har ju också individen ett ansvar att se till att lära sig.
Susanne Andersson har ingen förklaring till varför andelen män i yrket ökat så mycket. Men hon konstaterar att det fört med sig ett bekymmer:
– Vi har många som önskar få kvinnlig personal när det gäller hygien. Vi försöker tillgodose det önskemålet, men det blir ibland svårt.
Hur ska man få fler att söka sig till hemtjänsten?
– Vi behöver marknadsföra oss mer mot ungdomar, så att de får upp ögonen för ett yrke som ger mycket glädje. Sedan behöver vi såklart vara en attraktiv arbetsgivare och ge lön efter kompetens och prestation mer än vi gör idag.
Lägstalönen för en undersköterska är 23 850 kronor och för ett outbildat vårdbiträde 21 750 kronor.
Fotnot: I en tidigare version av artikeln stod fel uppgift vad gäller kommunens mål om andel undersköterskor.