En termins tuffa språkstudier är till ända och MunkailaMayawu från Ghana, som varit i Sverige i ett år, har snabbt lärt sig prata flytande svenska.
Han går på SFI, svenska för invandrare, och jobbar som städare för att försörja sig. Det mesta som blir över när alla räkningar är betalda skickar han hem till sin fattiga familj i Ghana.
– Sverige är lugnt men inte tråkigt, säger han och tar en klunk glögg.
I Ghana firas också jul, men utan snö och utan julgran. Då äter man festmat och sjunger julsånger.
– Jag gillar högtider, människor umgås och har roligt, säger han.
Det är Folkuniversitetets SFI-undervisning som har julavslutning i lokalerna i Boländerna. Innan eleverna skiljs åt för lite julledighet får de berätta om hemlandets traditioner. Alla tar också med sig någon maträtt som är typisk för högtiden.
– Vi gör det för att eleverna ska känna sig hemma här på skolan, många är på flykt och kanske lite ensamma i Sverige, säger Marina Arnautovic, utbildningsledare på SFI.
Eleven NilminiLeanage från Sri Lanka har varit i Sverige i fem månader och har med sig piroger som innehåller mjölk och ris som hon ställer upp på julbordet. På Sri Lanka är västerländskt julfirande inget främmande, även om hon är buddist.
– Vi har också en massa julpynt och julklappar. Men maten är väldigt annorlunda, säger hon.
En som längtar hem i jul är Ahmad Mohamd, 21 år från Syrien. Han flydde kriget men familjen är kvar.
– Jag ska fira jul med kompisar i Stockholm, vet inte hur än, säger han.
Han studerar till IT-ingenjör och anser att Sverige har gett honom en chans, nu vill han lyckas i sitt nya hemland.
– För att kunna ge något tillbaka, jag är så tacksam för att jag får stanna här, säger han.
Det har blivit dags att ställa sig i ring och lyssna på hur högtider firas i länder som Kina, Makedonien, Syrien och Iran. Just i Kina firas inte jul, däremot nyår, som infaller någon gång i januari eller februari. Men i Makedonien äter alla tårta och ett stort bröd med ett gömt mynt i på julafton. I Syrien intas det söta bakverket baklava, fast inte till jul, utan när fastemånaden Ramadan är över. I Iran läggs allt krut på det persiska nyåret, noruz, som firas vid vårdagjämningen för att väcka naturen till liv.
Dansar gör man förstås i alla länder. Men hur går det till här i Sverige? Eleverna tar varandra i hand och börjar sjunga "Nu är det jul igen" och "Räven raskar över isen" under ledning av SFI-lärarna.
Ingen verkar riktigt veta vad de sjunger men det gör inget. Julsångerna inbjuder till att knixa med benen, klappa i händerna, snurra runt på golvet och skratta. Sånt man får aptit av. Så när maten ska avnjutas ringlar kön lång till julbordet med svenska köttbullar, sill och potatis. Men också en massa friterade efterrätter, små köttfärspizzor och rispiroger.