UNT rapporterade nyligen om en olycka på väg 273 där två bilar krockat med en älg. En privatperson som passerade olyckan fick ta befälet och släpa älgen av vägen samt ta hand om en chockad gravid kvinna eftersom räddningstjänst och polis aldrig kom fram.
Jonas Englund var en av de inblandade i olyckan och berättar att SOS-operatören hade svårt att hitta rätt väg.
– Det var en kaosartad olycksplats. Jag fick säga åt dem att leta efter Långhundra på kartan och förklara att riksväg 72 korsar väg 273.
Enligt SOS Alarms pressansvariga ska dock vägen finnas i systemen. Att hjälpen inte kom fram berodde snarare på att man behövde prioritera annat.
Men vad gör 112-operatören när det inte går att lokalisera en olycksplats?
Enligt SOS Alarms pressansvariga, Sarah Hummerdal, skickar de flesta telefoner automatiskt sina koordinater till operatören.
– Men ibland strular täckningen. Mitt bästa tips är att ringa via 112-appen, för då skickas exakt position. Men vi går inte bara på tekniken, det är alltid ett samspel mellan inringaren och operatören.
Men står man mitt på fjället, på en avlägsen väg eller är chockad, kan det vara svårt att beskriva var man är. Då har operatörerna en rad knep att ta till för att förstå var inringaren befinner sig.
Sofia Hedström jobbar som operatör på SOS Alarm i Uppsala, men tar emot samtal från hela landet.
– Det är faktiskt ganska sällan som inringaren vet vilken väg eller ens vilken kommun den befinner sig i, säger hon.
– Man kanske bara är förbipasserande och saknar lokalkännedom. Då utgår vi från riktmärken de ser från olycksplatsen, kanske en kyrka, elledningar eller en skylt. Och så sitter jag med kartan.
Bränder har fördelen att de syns på håll. Och vid trafikolyckor ringer ofta flera 112, vilket ökar chansen att någon har koll på omgivningarna.
Men Sofia Hedström minns särskilt ett tillfälle då alla sådana möjligheter saknades.
– En tjej ringde när hennes häst fastnat i en gyttjepöl. Hon var stressad, hästen hade panik och de var mitt ute i skogen. Hon hade inga riktmärken att peka ut och jag fick inte in koordinaterna. Så vi fick ta det från början. Hon fick beskriva var hon börjat och hur många meter hon ridit i vilka riktningar. Till slut hade vi en ungefärlig position. På platsen var det inte särskilt framkörbart, men räddningstjänsten löste det.