Att avgöra vad som är sant och falskt på nätet är inte bara klurigt för barn och unga – vi kan alla bli lurade, enligt Uppsalaforskaren Thomas Nygren som specialiserat sig på källkritik inom sociala medier. Han samverkar med en forskningsgrupp vid universitetet i Stanford i USA, och en studie där visade att såväl elitstudenter som professorer har svårt att avgöra nyheters trovärdighetsgrad.
– Både unga och vuxna är sämre än vad man tror på källkritik i digitala medier. De som är bäst är faktagranskare på nyhetsredaktioner. De går direkt ut till andra sajter för att undersöka trovärdigheten. Och det är själva grunden i källkritik på nätet: lämna sajten du är på och leta fakta på andra ställen, säger han.
Verktyget Nyhetsvärderaren som Thomas Nygren varit med och utvecklat är en slags checklista för den som vill lära sig att kritiskt granska nyheter. Det är främst tre frågor man behöver ställa sig:
1. Vem står bakom källan? Till exempel: Är det en myndighet, privatperson eller företag? Vill avsändaren sälja något? Behärskar den ämnet? Vad säger andra om avsändaren? Googla avsändaren!
2. Vilka bevis finns? Till exempel: Hur hållbar är argumentationen? Anges flera oberoende källor i argumentationen? Används forskningsresultat, statistik, etc? Hör bilderna till händelsen? Bildgoogla!
3. Vad säger andra källor om nyheten? Till exempel: Vilken information finns om nyheten om du googlar? Vilken information finns om nyheten i trovärdig dagstidning eller i public service?