Så funkar en nation
Kanske är det billig öl som de flesta förknippar med studentnationer och visst, priserna ligger lägre här än på andra ställen. Men faktum är att nationer har enormt mycket mer att erbjuda. Så öppna ögonen och upptäck din nation - den är definitivt mer än billig öl.
Studenters alkoholvanor. Öl och öltappar.
Foto: Robert Berthagen
För att få tillgång till nationens verksamhet måste man kunna visa upp ett kårleg som man införskaffar i början av sin studietid genom att betala studentkårsavgiften. Här väljer man även vilken nation man vill tillhöra. Medlemskap i en nation brukar medföra vissa förmåner som gratis inträde eller billigare fika. Självklart har man tillträde till alla andra nationer också.
Det är lätt att engagera sig i en nation. Det kan vara alltifrån att stå i köket och servera fika som att plocka glas på puben eller satsa på att bli kurator. Det senare kräver en hel del tidigare engagemang på nationen och är ingenting man blir efter en termin. Man kan även gå med i en nationsknuten förening. Det brukar finnas sportföreningar, dam - och herrföreningar och en redaktion som gör nationstidningen. Har man tur får man ett KK-leg för sin insats för nationen, vilket innebär gratis inträde för dig och en vän på alla nationers samtliga arrangemang.
Se nationslivet som ett smörgåsbord under din studietid. Här finns möjligheter att lära känna folk, testa något nytt eller bara ta del av dans, mat och fest. Köp billigt lördagsfika, dansa på någon av nationernas alla klubbar eller engagera dig i en fotoförening. Passa på att ta för dig ordentligt av nationernas möjligheter.
FAKTA
Vem gör vad på nationen?
Inspektor - En äldre person som övervakar nationen
Ursprungligen en professor som på uppdrag av universitetet såg till att studenterna skötte sig. Numera har inspektor främst en ceremoniell roll, men sitter oftast med i nationens styrelse.
Kuratorer - Den dagliga verksamheten på nationen leds av så kallade kuratorer. Namnet kommer från latinets curator som betyder ombesörjare. Förste kurator, det vill säga 1q, är högsta hönset och sedan förekommer oftast en 2q som tar hand om den ekonomiska biten. Nationer kan ha fler än två kuratorer.
Klubbverkare - Tar oftast hand om det praktiska såsom inhandlande av mat och dryck, ordnande av cafè och restaurang samt anställer personal inför större fester. Verkställer tillsammans med kuratelet och styrelsen landskapets beslut.
Landskap - Nationens högsta beslutande organ, oftast med två ordinarie sammanträden per termin. Leds av 1q och förrättar val av ämbetsmän och fattar beslut rörande nationens verksamhet. Alla medlemmar är välkomna och har en röst vardera.
Seniorskollegie - Senior kan man bli om man varit medlem i nationen minst sex terminer. Seniorer väljs på Landskapet.
Övriga funktionärer - Klubbvärd, Cafèvärdinna, Fanbärare, Sånganförare, Arkivarie m. fl.
Var kommer nationerna ifrån?
Varför det heter just nation är kopplat till det område som nationen betraktar som sin hembygd, det vill säga det område där nationens medlemmar i huvudsak kommer ifrån, exempelvis Norrlands nation, Göteborgs nation och Södermanland Närkes nation. Den sistnämnda är den enda nationen som fortfarande har kvar kravet på en viss härstamning för att få bli medlem.
Uppsalas och Lunds nationer bildades på 1600-talet och sägs ha sin härstamning från de högmedeltida universiteten ibland annat Paris. Studenterna delade in sig i olika grupper beroende på varifrån man kom och kallade tidigt grupperna för nationes.
Vid Uppsala universitet finns 14 studentnationer. Innan 1800-talets sammanslagningar fanns det betydligt fler, såsom Adelsnationen, Växsjö nation och Finska nationen. Under samma tid skaffade man sig även egna nationshus där man kunde träffas och ha verksamhet. Varje nation har sin egen historia och tillblivelseår. Storleken och ekonomin varierar också kraftigt med Norrlands som den största och Gotlands och Göteborgs som två av de minsta.
Utöver de klassiska 13 studentnationerna i Uppsala finns en alternativ nation, nämligen Skånelandens. Där är det gratis att bli medlem och den har varken hus eller verksamhet. Ansluter man sig till den är man ändå med i det obligatoriska nationsmedlemskap, men får inte ta del av någon nations verksamhet.
Vem gör vad på nationen?
Inspektor - En äldre person som övervakar nationen
Ursprungligen en professor som på uppdrag av universitetet såg till att studenterna skötte sig. Numera har inspektor främst en ceremoniell roll, men sitter oftast med i nationens styrelse.
Kuratorer - Den dagliga verksamheten på nationen leds av så kallade kuratorer. Namnet kommer från latinets curator som betyder ombesörjare. Förste kurator, det vill säga 1q, är högsta hönset och sedan förekommer oftast en 2q som tar hand om den ekonomiska biten. Nationer kan ha fler än två kuratorer.
Klubbverkare - Tar oftast hand om det praktiska såsom inhandlande av mat och dryck, ordnande av cafè och restaurang samt anställer personal inför större fester. Verkställer tillsammans med kuratelet och styrelsen landskapets beslut.
Landskap - Nationens högsta beslutande organ, oftast med två ordinarie sammanträden per termin. Leds av 1q och förrättar val av ämbetsmän och fattar beslut rörande nationens verksamhet. Alla medlemmar är välkomna och har en röst vardera.
Seniorskollegie - Senior kan man bli om man varit medlem i nationen minst sex terminer. Seniorer väljs på Landskapet.
Övriga funktionärer - Klubbvärd, Cafèvärdinna, Fanbärare, Sånganförare, Arkivarie m. fl.
Var kommer nationerna ifrån?
Varför det heter just nation är kopplat till det område som nationen betraktar som sin hembygd, det vill säga det område där nationens medlemmar i huvudsak kommer ifrån, exempelvis Norrlands nation, Göteborgs nation och Södermanland Närkes nation. Den sistnämnda är den enda nationen som fortfarande har kvar kravet på en viss härstamning för att få bli medlem.
Uppsalas och Lunds nationer bildades på 1600-talet och sägs ha sin härstamning från de högmedeltida universiteten ibland annat Paris. Studenterna delade in sig i olika grupper beroende på varifrån man kom och kallade tidigt grupperna för nationes.
Vid Uppsala universitet finns 14 studentnationer. Innan 1800-talets sammanslagningar fanns det betydligt fler, såsom Adelsnationen, Växsjö nation och Finska nationen. Under samma tid skaffade man sig även egna nationshus där man kunde träffas och ha verksamhet. Varje nation har sin egen historia och tillblivelseår. Storleken och ekonomin varierar också kraftigt med Norrlands som den största och Gotlands och Göteborgs som två av de minsta.
Utöver de klassiska 13 studentnationerna i Uppsala finns en alternativ nation, nämligen Skånelandens. Där är det gratis att bli medlem och den har varken hus eller verksamhet. Ansluter man sig till den är man ändå med i det obligatoriska nationsmedlemskap, men får inte ta del av någon nations verksamhet.
Så jobbar vi med nyheter