Här dras gula "påsarna" ner i brunnen – för att fixa rören

Påsar av glasfiber och lampor med ultraviolett ljus. Det är ett par av de ingredienser som används för att laga Uppsalas avloppsrör tre meter ner i marken. UNT följde arbetet på plats.

Innan glasfiberpåsen kan föras ner måste vatten sugas bort ur det trasiga avloppsröret nere i marken.

Innan glasfiberpåsen kan föras ner måste vatten sugas bort ur det trasiga avloppsröret nere i marken.

Foto: Staffan Wolters

Uppsala2025-03-14 05:00

Nyheten i korthet

  • I Uppsala används en särskild teknik för att reparera läckande avloppsrör under marken. Glasfiberpåsar förs in i de gamla rören inuti de befintliga, en teknik känd som relining.
  • 78 meter glasfiberpåse förs i avloppsrören. När påsen är på plats blåses den upp med tryckluft och härdas med ultraviolett ljus för att bli styv och stark.
  • Projektledaren Fredrik Westerlund förväntar sig att avloppsvattnet ska börja strömma genom glasfiberrören i april. De nya rören förväntas hålla i minst 100 år.

Den som rört sig i centrala Uppsala de senaste veckorna har knappast undgått att se de stora svarta och blå rör som löper längs gator och fasader. De är en del av ett omfattande arbete med att täta trasiga avloppsrör under marken.

I veckan var det dags för ett avgörande moment i projektet. Det handlar om att föra in stora glasfiberpåsar i underjorden längs Fyrisåns östra strand. Påsarna ska in i läckande avloppsrör och sedan blåsas upp. På så vis ska de bilda nya rör inuti de befintliga genom en teknik som kallas relining.

undefined
Innan glasfiberpåsen kan föras ner måste vatten sugas bort ur det trasiga avloppsröret nere i marken.

En grupp män från företaget Aarsleff har samlats vid Hamnspången, den lilla cykelbron över Fyrisån i höjd med Stadsträdgården. De är klädda i gula overaller och har till uppgift att mata in 78 meter glasfiberpåse i avloppsrören under marken där vi befinner oss.

Alvin Jarhult står beredd i ett kontrollrum i en lastbil nära brunnen där påsen ska dras ner.

– Jag är klar, nu sätter vi igång, säger han.

undefined
Den gula massan är på väg ner i gatubrunnen till vänster i bild.

En vajer sticker upp ur brunnen från underjorden. Vajern löper ner i brunnen och vidare genom ett uttjänt avloppsrör i marken. En i arbetslaget kopplar ihop vajern med ena änden av den gula påsen. Genom att dra vajern med en vinsch från andra änden av röret nere i marken ska påsen pressas ner genom brunnen och vidare in i röret tills den fyller röret med hela sin längd.

Den gula glasfiberpåsen väger flera ton och ligger hopvikt nära brunnen. Alvin Jarhult trycker på startknappen för vinschen vilket får påsen att börja röra sig och sakta glida ner i brunnen. Det ser ut som att en stor orm ringlar ner i underjorden.

undefined
Avloppsrören tar hand om bland annat Uppsalabornas toalettavfall.

– Spreja lite till så det glider bättre, säger Alvin Jarhult.

En av männen går fram med en sprejflaska och sprutar en kladdig vätska på påsen. Det görs för att den inte ska fastna i brunnshålet utan smita ner lätt och fint.

– Vik ihop kanterna så de ligger lite omlott, ber Alvin Jarhult.

undefined
En grå plastduk har lagts på gatubrunnens mynning för att glasfibret lättare ska glida ner.

Ett par av arbetskamraterna formar påsen så att den enklare klarar den trånga passagen i brunnen. Den bastanta ormen är så tung att de får ta i ordentligt för att orka vika den. Jobbet är slitigt men stämningen i arbetslaget är hög och skämt och gliringar haglar mellan männen.

Meter för meter rör sig påsen och försvinner ner i backen tills den vecklats ut helt. Dagens insats är över och härnäst väntar arbetsmoment av annat slag.

undefined
De avloppsrör av betong som vi lagar är ungefär hundra år gamla, säger Fredrik Westerlund vid företaget Aarsleff.

– I och med att glasfiberpåsen är på plats kommer vi att blåsa upp den med tryckluft så den täcker insidan av det befintliga betongröret. På så sätt formas glasfiberpåsen till ett rör. Det nya röret kommer att bli så starkt att det på egen hand kan hantera avloppsvattnet även om betongen i det kringliggande gamla röret vittrar bort, förklarar projektledaren Fredrik Westerlund.

undefined
En sådan här vagn med lampor med ultraviolett ljus dras genom glasfiberpåsen när den är på plats i röret. Ljuset får glasfibern att stelna.

Den mjuka glasfiberpåsen måste fås att stelna när den ligger uppblåst i betongröret. Det sker genom att en vagn med lampor för ultraviolett ljus skickas in i röret. När påsen strålas med uv-ljus härdas materialet och blir styvt.

Åter till de svarta och blå rören på Uppsalas gator. Vad fyller de för funktion i sammanhanget? Jo, för att projektet ska gå att genomföra måste rören under jord först tömmas på avloppsvatten.

undefined
De tillfälliga avloppsrören täcker sedan några veckor både väggar och gator i centrala Uppsala.

Sedan några veckor leds avloppsvattnet in i de överjordiska rören längs Fyrisån och rören under jord är därmed fria från vatten.

Fredrik Westerlund räknar med att avloppsvattnet ska börja strömma genom glasfiberrören i april och då ska de blåsvarta rören på gatorna monteras bort. Glasfibret ska klara tidens tand ett bra tag.

– De nya rören ska hålla i minst 100 år, säger han.

De nya avloppsrören

De rör som renoveras längs Fyrisån forslar avloppsvatten från toaletter, disk, dusch etc. 

Rören under jord har gått sönder på flera ställen längs Västra Ågatan och Östra Ågatan. Avloppsvatten leds nu om i rör ovan jord från Klostergatan i city till Islandsgatan i Industristaden en kilometer söderut. Där förs vattenmassorna tillbaka ner under jord och vidare till reningsverket.

Att gräva upp och byta ut de gamla betongrören skulle innebära att gator måste stängas av i etapper i åratal. Dessutom skulle grävarbetena orsaka svåra rotskador på Fyrisåns kastanjer och lindar.

Projektet väntas kosta cirka 21 miljoner kronor. Uppsala Vatten beräknar att metoden med glasfiberrör är runt 80 procent billigare än om de gamla rören grävts upp.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!