Susanna Norrthon Risberg, rådgivare på Kemikalieinspektionen, förklarar varför man nu skärper kraven för användandet av frätande propplösare.
Åhh nej! Situationen är nog bekant för de flesta. Gästerna är på ingång och man ska bara diska undan det sista. Då är det tvärstopp i vasken. Behållaren med propplösare åker fram och problemet är snabbt ur världen.
Men den frätande propplösaren är snart historia i våra hem. Kemikalieinspektionen har beslutat att införa hårda restriktioner för privatpersoner från och med 1 januari 2025. Småbarns hälsa är huvudargumentet. Antalet olyckor där småbarn fått i sig det farliga ämnet har ökat.
– Det inträffar årligen allvarliga olyckor där barn får i sig frätande propplösare. Antalet olyckor har dessutom ökat. Därför inför vi nu regler för att kraftigt begränsa användningen av starkt frätande propplösare i hemmen, säger Susanna Norrthon Risberg, rådgivare på Kemikalieinspektionen.
Enligt Giftinformationscentralen har antalet frågor gällande olyckor hos barn i åldern 0–9 år mångdubblats under 2000-talet, från ett 20-tal fall till över 100 år 2022. Medlen kan snabbt ge allvarliga och bestående frätskador i mun, matstrupe, ögon och på huden. Även små mängder kan leda till svåra skador.
I praktiken är det ett undantag som försvinner. I Sverige krävs redan tillstånd för att som privatperson få hantera vissa särskilt farliga kemiska produkter. Men propplösaren har varit undantagen det kravet, men nu är det slut med det.
Frätande propplösare får efter årsskiftet inte hanteras av privatpersoner utan tillstånd.
För att som privatperson få köpa och använda propplösare som innehåller natrium- eller kaliumhydroxid, till exempel kaustiksoda, kommer det att krävas tillstånd från länsstyrelsen. Tillståndet gäller då både inköp och användning. Så att hamstra ett lager innan årsskiftet har inte varit någon idé, eftersom du inte får använda produkterna utan tillstånd. Dessutom kommer det att kosta 870 kronor för att lämna in en ansökan till länsstyrelsen i Uppsala län.
– Den som har frätande propplösare hemma och saknar tillstånd bör lämna in det som farligt avfall på återvinningscentralen, säger Susanna Norrthon Risberg.
Så i praktiken försvinner den typen av produkter?
– Vår gissning är att handeln kommer att ta bort produkterna ur sortimentet. Butikerna måste förvara dem bakom disk eller inlåsta och begära att få se tillståndet innan de får sälja till en privatperson. Bedömningen är att det inte är många som kommer ha rätt att köpa och använda propplösare efter årsskiftet. Istället finns många alternativ till starkt frätande propplösare som är säkrare att använda, säger Susanna Norrthon Risberg.
Flera butiker har redan tagit bort dessa produkter från hyllorna. Hos ICA har de till exempel försvunnit från det centrala sortimentet. Biltema uppger att man fasat ut medlet och inte har några kvar ute i sina varuhus.
Andrés Jansson driver en VVS-firma i Uppsala. Både han och de anställda rycker ofta ut för att avhjälpa stopp i avlopp i hemmen.
Andrés Jansson, rörmokare med VVS-firma i Uppsala, får ofta rycka ut när privatpersoner fått stopp i avloppen. Frätande propplösare gör mer skada än nytta enligt honom.
– Medlet gör att fettet i avloppet bränner och det bildas hårda klumpar i stället. Oftast är det bättre att göra rent vattenlåset under diskbänken, säger han.
Diskmedel och hett vatten eller den klassiska vaskrensaren (sugpropp) är två varianter han förespråkar, samt att rensa vattenlåset.
– Vi märker en trend att fler behöver hjälp med avloppen i just köken, men det kan vara en generationsfråga också. De äldre vågar prova själva mer än de som är födda på 80–90-talet, säger Andrés Jansson.