Så firar de Ramadan
Under ramadan står tron och gemenskapen i centrum. Till Uppsala moské kommer varje år mellan 1 500 och 2 000 muslimer vid ramadan, men många Uppsalabor firar också på andra platser.
Hanifa Auchaoia har diabetes men vill ändå fasta tillsammans med dottern Karina Bouchouche.
Foto: Nina Leijonhufvud
- Det är som att jämföra med jul. Då vill man inte sitta ensam och fira för sig själv. Man vill att hela familjen ska vara tillsammans, säger Karima Bouchouche.
Hon kommer att fasta, ingen mat äts mellan soluppgång och solnedgång.
- Men det är så mycket mer än att svälta och bli hungrig. Man tänker på dem i världen som inte har mat. Man hjälper andra. Och man lär sig mycket om sig själv och gud.
Hon säger att det inte finns några måsten eller krav kring fastan. Under förra ramadan var hon sjuk och fastade inte hela månaden. Det kan man gottgöra genom att fasta vid en annan tidpunkt, eller genom att till exempel skänka pengar. Karima Bouchouches äldre barn fastar, men inte de yngre.
- Jag tycker att barn kan börja lite försiktigt i tioårsåldern.
Mostafa Hatam säger att fastan under ramadan inte är någonting jobbigt. Viljan att fasta gör att det inte är något problem.
- Det kan vara svårt de första två-tre dagarna, men sedan har kroppen vant sig.
Han menar att det kan vara ett bekymmer om man har ett tungt arbete och om arbetsgivaren inte har förståelse för fastetraditionen, men Mostafa Hatam jobbar i butik och där är det är inga problem att fasta samtidigt. På kvällen när maten ställs fram börjar han försiktigt med dadlar och te, för att inte chocka kroppen.
- Man känner ju av ramadan mer i ett muslimskt land än här och många åker också till sina hemländer. Där stänger alla restauranger. Alla går till moskén och träffas hemma hos varandra.
Så jobbar vi med nyheter