Ofta är det enbart beige mat som godkänns av barn med ätovilja. Exempelbild från Matlaget.
Matlagets team, som tillhör Folke Bernadotte regionhabilitering, behandlar barn mellan 0 och 6 år som har ätsvårigheter.
Det kan handla om svårigheter med ätmotoriken eller en känslighet för konsistenser, dofter och smaker – gemensamt är att ätandet innebär ett obehag.
Ofta leder ätsvårigheter till ett selektiv ätande, där barnen bara vill äta ett fåtal livsmedel. Att då föredra beige mat är mer regel än undantag, förklarar Matlagets dietist Eva Bergh – såsom pannkaka, pommes frites eller tortillabröd.
Matlaget jobbar med det de kallar för ”ättrappan”, där man fokuserar på små steg i taget, från att titta, känna och lukta till att stoppa mat i munnen, tugga och svälja.
Eva Bergh, dietist på Matlaget.
Men även om ens barn klarar av att äta, känner nog många föräldrar igen kampen kring matbordet för att få sitt barn att testa nya livsmedel. Hur gör man för att få sitt barn att våga prova mer?
Matlagets team ger några råd:
• Låt barnet testa nytt i sin egen takt. Många barn äter ensidigt men det kan ändå vara tillräckligt.
• Ha ett erbjudande förhållningssätt – undvik att truga, tjata eller tvinga.
• Rikta positiv nyfikenhet mot maten.
• Var modell – fånga barnets intresse och inspirera. Visa hur du själv testar att smaka eller lukta på maten.
• Närma dig det ätbara stegvis tillsammans med barnet. Utforska maten med era sinnen, sätt ord på syn-, känsel-, doft- och hörselintryck.
• Våga vara lekfull och kreativ.
Men det är inte alltid lätt att genomföra detta hemma. För att bryta den onda cirkeln kring ätandet kan man behöva hjälp och stöd av erfaren vårdpersonal som förstår komplexiteten bakom ätsvårigheter.
Eva Källkvist, logoped på Matlaget.
Inte minst kan det vara viktigt att få professionell hjälp att arbeta fram en strategi som är anpassad efter familjens individuella måltidssituation, som även förskolepersonal, anhöriga och vänner är införstådda med, förklarar Eva Källkvist, logoped.
Barnets tillväxt och ork är bra indikatorer på om barnet får i sig tillräckligt med näring men man bör se vidare än så.
Hanna Lindman, specialpedagog på Matlaget.
– Ibland ser tillväxtkurvan bra ut men föräldrarna ägnar många timmar varje dag med att kämpa för att få i sitt barn mat, och då kan man ändå behöva hjälp, säger Hanna Lindman, specialpedagog.
Varaktiga ätsvårigheter, en eskalerande kamp runt ätandet eller att fokus på måltiderna upptar en stor del av dygnet – det är några av anledningarna till att be vården om hjälp, enligt Matlaget.