Så bra - och dåliga - är länets kommuner i skolfrågor

Heby kommun har backat stort och tappat 88 placeringar. Sigtuna har i stället förbättrat sitt resultat. Det visar rankningen av Sveriges bästa skolkommuner som Lärarförbundet sammanställt.

Uppsala2006-11-08 00:01
Det var 2003 som Lärarförbundet började utse Sveriges bästa skolkommun. Målsättningen är att skapa debatt om skolfrågor men utmärkelsen är inte populär överallt. I Tierps kommun har Lärarförbundet lokalt reagerat på de kriterier som ligger till grund för resultatet.
- Vi tycker inte riktigt att man har rätt utgångspunkt. Tierps kommun har satsat på skolan men i den här undersökningen faller vi bland annat på att det inte finns någon studietradition hos en stor del av befolkningen vilket innebär att få läser vidare, berättar UllaBritt Björkehag-Johansson som är ordförande i Lärarförbundets lokalavdelning i Tierp.

Skolskjutsar tar pengarna
Tierps kommun slutade i år på plats 270 av landets samtliga 290 kommuner. Även Norrtälje kommun hamnar långt ner på listan, plats 283. Här är det bland annat kriterier som resurser till undervisningen och andel friska lärare som drar ner resultatet.
- Det handlar till en del om att vår kommun är väldigt spridd geografiskt och det kostar lite mer. Mycket av pengarna går till skolskjutsar och lokaler, säger Susanne Storck vid lokalavdelningen i Norrtälje.
Även i Heby kommun ligger man i år lågt bland annat när det gäller andel friska lärare. Här kom man förra året på 119:e plats sammanlagt men har nu rasat till plats 207.
- Det är på grund av omstruktureringar och att vi har sagt upp folk, tror Lille-Mor Karlsson vid lokalavdelningen.

Ökad arbetsbelastning
Hon menar även att de höga sjuktalen delvis kan vara en kon­sekvens av förändringarna.
- Det har nog mycket att göra med osäkerheten och att arbetsbelastningen ökat för lärarna. Jag hoppas att politikerna tar del av det här resultatet och försöker se vad det står för. Man måste strukturera upp verksamheten och inte alltid bara se till pengarna. Vi måste ha en bra skola för våra barn och lärarna måste orka med.
Också Uppsala kommun har halkat ner i Lärarförbundets rankninglista. Vid första mätningen år 2002 hamnade Uppsala på 178:e plats bland landets kommuner. Nu har Uppsala halkat ner till 201:a plats.

Sigtuna och Knivsta uppåt
- Vi ser att det är allvarligt och något för den nya borgerliga majoriteten att fundera på, säger Anne-Marie Jansson Enkler, ordförande i Lärarförbundet i Uppsala.
I Sigtuna kommun såg det tvärt­om bättre ut än tidigare år. Där hamnade man i år på plats 131. Även Knivsta har förbättrat sig och slutar i år på 185:e plats. Förra året återfanns kommunen i nedre hälften av listan på plats 255.
- Det är glädjande att det är så och att Knivsta kommun inte längre har Sveriges sämsta lärartäthet. Tyvärr satsar man inte på förskolan och där har vi dåligt med utbildad personal, berättar Åsa Andersson vid lokalavdelningen i Knivsta.
Även Enköpings kommun har förbättrat sig något från plats 246 2005 till plats 232 i år.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!