Dagens barn kommer att märka av de pågående klimatförändringarna in på bara livet.
År 2080 kommer många av dem att vara pensionärer. De lever då i ett blötare och mildare Uppsala. Lyckas man minska utsläppen kraftigt ökar medeltemperaturen med 3 grader, vilket kan jämföras med klimatet i Lübeck i norra Tyskland. Fortsätter utsläppen som tidigare ökar medeltemperaturen 5 grader. Då blir blir Uppsalaklimatet mer som i Mannheim i Rhendalen, enligt en analys av SMHI.
Det kan ju låta behagligt för en frusen svensk. Men solen kommer att stå lika lågt på himlen under vintern som i dag. Och det gör att det inte går att översätta klimatet rakt av från platser med samma medeltemperaturer.
Visst kanske det kan gå att odla både persikor, fikon och kiwi i Uppsalaträdgårdarnas sydsluttningar mot slutet av seklet. Men risken finns att det kommer köldknäppar, snöoväder och översvämningar som ödelägger både trädgårdsodlingar och källargrunder.
INGET SKIDFÖRE, MEN FINA SKRIDSKOVINTRAR
Att skidföret blir sämre när klimatet blir varmare är närmast självklart. Men det kanske inte känns lika självklart att skridskoisarna på de uppländska sjöarna blir bättre.
– Många fokuserar på att det blir en temperaturförändring. Men solen står lågt på vinterhalvåret. Det innebär att vi också kommer att ha hyggligt kalla nätter och ganska mörkt, säger Weine Josefsson, meteorolog på SMHI.
Också i ett varmare klimat kommer vi att uppleva köldknäppar när isarna kan växa till. Och med mindre snö på isen kan de uppländska sjöarna bli ett paradis för långfärdsskridskoälskarna.
De som vill åka skidor får dock räkna med att resa längre än i dag. I statistiken över antalet snödagar ser man redan förändringar.
Skidanläggningen vid Kungsberget, norr om Sandviken, hade 1961–1990 i genomsnitt 80–100 dagar med minst 20 centimeter snö. I dag är den siffran 60–80. Enligt SMHI:s klimatprognos kan man vänta sig 20–40 snödagar år 2021–2050 om vi inte lyckas minska utsläppen kraftigt. Och vid sekelskiftet är man nere på mellan 0 och 10 dagar.
För Romme Alpin utanför Borlänge ser det ännu dystrare ut. Där är man redan i dag nere på 20–40 dagar och kan under perioden 2021–2050 inte räkna med mer än 10–20 snödagar. Också här är man nere på mellan 0 och 10 snödagar i slutet av seklet om man inte lyckas begränsa utsläppen.
Men också om man lyckas komma överens om kraftiga utsläppsminskningar får de utsläpp som redan gjorts stora effekter på snötäcket. I Romme ser det ungefär lika dystert ut även om utsläppen minskar, medan man i Kungsberget kan klara sig lindrigare undan och njuta av 20–40 dagar med natursnö i snitt vid sekelslutet.
I skidbackarna har man dock snökanoner. Och än så länge är man inte särskilt orolig för klimatförändringarna. Vid Kungsberget räknar man med att anläggningens 150 snökanoner ska klara skidsäsongerna även i framtiden, även om det kräver stora investeringar i snöproduktionssystemen, vilket naturligtvis kan avspegla sig i liftkortspriserna.
– Tekniken för snökanonerna utvecklas också. I dag finns det vad man kallar Sotji-kanoner som kan producera snö när det är plusgrader. De bästa vi har i dag klarar upp till 2 minusgrader. Men vi investerar varje år i snösystemen, säger Mikael Elford, marknads- och försäljningschef på Branäsgruppen, som driver Kungsbergets skidanläggning.
Längre norrut är det snösäkrare. I både Orsa/Grönklitt, Sälen och Vemdalen kan man räkna med rejäla perioder med natursnö i terrängen, även om säsongen blir något kortare än i dag.
I Uppsala är snöförutsättningarna naturligtvis sämre än längre norrut.
Och i Sunnerstabacken har man inte råd med den senaste tekniken. De fem snökanoner som finns i backen i dag behöver 8 minusgrader i 10–15 dagar för att man ska ha tillräckligt med snö för hela säsongen i backen. Och några Sotjikanoner, som går loss på ett par miljoner kronor styck, lär vi inte få se i Uppsala i framtiden heller.
ÖVERSVÄMNINGAR, VÄRMEBÖLJA OCH SNÖKAOS
Det blir blötare i framtiden. Vid sekelskiftet ökar nederbörden i Uppsala med 20 eller 30 procent, beroende på om vi lyckas minska utsläppen eller inte. Ökningen är större under vinter och vår än under sommar och höst. Men på vintern kommer det mer regn än snö.
Regnet kommer också mer oregelbundet. Risken för skyfall ökar kraftigt, framför allt i norra delen av länet där Tierp och Älvkarleby i genomsnitt får en maximal dygnsnederbörd på över 41 millimeter.
Det här ställer stora krav på samhällsplaneringen. När man bygger nytt handlar det om att försöka ta hand om dagvattnet, det vill säga det regnvatten som rinner av från hus och asfaltsytor, lokalt. Man kan till exempel bygga gröna tak, där växter suger upp regnet som kommer och anlägga dammar på platser där vattnet samlas i sänkor i terrängen.
Svårare är det i äldre stadsdelar där dagvattensystemet är dimensionerat efter gamla förutsättningar.
Länsstyrelsen tar just nu fram lågpunktskartor som visar vilka områden som är känsliga för översvämningar vid skyfall. I Uppsala finns sedan tidigare ett par sådana kända punkter. En är i Luthagen vid Odensgatan längs Fyrisån. En annan är i Fålhagen.
– Man får då se till att leda vattnet till platser där det inte gör någon skada. I Fålhagen får man försöka leda vattnet till parken längs Fålhagsleden. Vid Odensgatan handlar det om att avleda vattnet från Fyrisån uppströms innan det kommer ner till Luthagen, säger Kristina Ekholm, utredningsingenjör på Uppsala Vatten.
I praktiken kan man tvingas sänka ner vissa gator, som då kommer att fungera som avrinningsdiken.
I Tierp, som redan varit utsatt för flera översvämningar, har man ett pågående arbete att förbättra dagvattensystemet. Det dimensioneras dock bara för att klara ett stort regn som kan väntas vart tionde år. De riktigt stora skyfallen, som också kommer oftare med klimatförändringarna, klarar man inte heller i framtiden.
– Vi har inga resurser för det. I praktiken finns det bara ett sätt för mig att få in pengar, och det är via taxorna, säger Jörgen Johnsen, va-chef i Tierps kommun.
Samtidigt som risken för översvämningar ökar kan vi också få torka och längre perioder med värmebölja. I slutet av seklet kan Uppsala i genomsnitt få 22–24 dagar med en dygnsmedeltemperatur över 20 grader, vilket kan jämföras med dagens snitt på 4–6 dagar. Det kanske är glädjande nyheter för dem som gärna tillbringar sommardagarna på stranden, men kan bli ett problem för många äldre och inom vård- och omsorgssektorn.
Vintertid kan risken för att snökaos lamslår trafiken vara större än i dag. Också i ett varmare klimat kommer temperaturen att kunna pendla runt nollstrecket så att vi får fler nollgenomgångar än i dag. Det är temperaturer då det kan komma omväxlande snö och regn.
Dessutom kommer förmodligen Östersjön att gå öppen under längre tid. Längs kusterna ökar då risken för snökanonseffekten, som begravde Gävle under 131 centimeter snö i december 1998.
PERSIKA OCH KIWI I TRÄDGÅRDARNA
För trädgårdsodlarna öppnar sig nya möjligheter när klimatet blir mildare. I gynnsamma lägen kan man i framtiden odla både persikor, kiwi, fikon och kanske nektariner i Uppsalaträdgårdarna. Det finns sorter som är tåligare mot frost som kan vara lämpliga för uppländska förhållanden.
Men det kan också komma andra klimateffekter som inte är så önskvärda. När långa värmeböljor med torkperioder varvas med långa blötperioder och översvämningar blir det en stor påfrestning på alla växter.
– Det är svårt att sia exakt om vad som kommer att fungera. Man får helt enkelt prova sig fram, säger Karin Svensson, landskapsarkitekt och universitetsadjunkt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Och också i framtiden kan det komma rejäla köldknäppar som kan ta kål på mer exotiska buskar och träd. Och då är det bara att börja om för den hängivne hobbyodlaren.
– Det är trädgårdsodlarens lott att vara utlämnad till vädrets nycker. Och det kommer man troligen inte undan i framtiden heller, säger Karin Svensson.
För professionella odlare kan det bli kännbart ekonomiskt om vädrets nycker slår ut grödan. Men man kan tänka sig att klimatförändringarna gör att det blir stora skillnader i vilka grödor som odlas.
Storskaliga majsodlingar, där majsen blir ett lika vanligt inslag på åkrarna som raps är i dag, är en möjlighet. I dag odlas majs i Uppsalatrakten mest i mindre skala, och som djurfoder, eftersom det är svårt att få majsen att hinna mogna i vårt klimat. Men blir det mildare kan det vara aktuellt att odla kärnmajs som kan säljas som majskolvar.
Andra nya grödor som kan börja synas på Uppsalaåkrarna är solrosor och hirs. Några mindre vinodlingar kan man också tänka sig i soliga lägen.
Men odlingsmässigt går det inte att översätta förhållandena från sydligare orter som har samma temperatur i dag.
– Det som händer är att vi får varmare på hösten när det är mörkt. Och då är värmen inte till någon nytta, tvärtom. Det går åt kolhydratresurser eftersom växterna respirerar i värmen samtidigt som de inte får ut så mycket av fotosyntesen, säger Henrik Eckersten, professor i agrara odlingssystem vid SLU.
DYRARE FÖRSÄKRING MEN BILLIGARE UPPVÄRMNING
Försäkringsbolagen räknar ständigt på sina kostnader. Och man har sett att kostnaderna för naturskador har börjat öka de senaste åren. Sett till hela landet var 2014 ett svårt år, där framför allt skyfallen i Malmö påverkade skadekostnaderna.
– Än så länge ger dock stora bränder och vattenskador mycket större skadekostnader. Men naturskadorna får ett allt större utrymme i den totala skadekostnadsbudgeten, säger Susanne Fagerberg, skadechef på Länsförsäkringar i Uppsala.
Och när skadorna blir dyrare kommer det också att märkas i premiesättningen. Då kan de som bor i ett område där risken för översvämningar är högre få betala en högre premie. Husets konstruktion kan då också bli betydelsefullt. I praktiken kan det innebära att villor med källare i Fålhagen kan få en högre försäkringspremie än villor i Eriksberg.
I gengäld kan dock kostnaderna för uppvärmning minska. Antalet graddagar, som är ett mått som används för att korrigera uppvärmningskostnaden mellan varma och kalla år, kommer att minska kraftigt. Å andra sidan kan man behöva pumpa in lika mycket värme i systemet för att klara tillfälliga köldknäppar. Och det påverkar de fasta kostnaderna för uppvärmningen.
På Vattenfall har man redan sett att försäljningen av fjärrkyla har ökat. I framtiden kommer man att också se ett markant kylbehov, som mäts i antalet graddagar för kylning, vilket är summan av årets dygnsmedeltemperaturer över 20 grader. I dag är det i princip obefintligt i Uppsala, men vid sekelskiftet kommer det att vara 140–150 graddagar för kylning.