Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi och forskare vid Karolinska institutet, menar att munskydden kan fylla en funktion i vissa sammanhang, exempelvis vid lokala smittoutbrott.
Munskydd eller inte munskydd. I Sverige har frågan blivit något av en vattendelare. Till skillnad från många andra länder har Sverige valt att inte rekommendera en bred användning av munskydd, eftersom det vetenskapliga underlaget bedöms som svagt. I juni debatterades munskydden i Aftonbladet av 23 svenska forskare och läkare, som krävde att Sverige ändrar strategi i frågan. Bland undertecknarna står bland andra Åke Gustafsson, tidigare överläkare och chef för mikrobiologen vid Akademiska sjukhuset.
– Jag tycker det är synd att diskussionen blivit så polariserad. Egentligen är munskydden underordnade andra åtgärder, men jag tycker att man borde se dem som ytterligare en försiktighetsåtgärd. Sannolikheten att man blir sjukare av att använda munskydd får väl ändå anses relativt liten, säger han.
Krav eller ej, i dag syns munskydden i den svenska offentligheten. Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi och forskare vid Karolinska institutet, tror att det delvis är munskyddens visuella synlighet som har gjort dem till en sådan symbolfråga under pandemin.
– Jag tror att många av de som bär munskydd i Sverige är människor på genomresa eller med nära anknytning till länder som rekommenderar munskydd. Det kan också handla om personer som är särskilt rädda för att bli sjuka eller för att smitta andra. Dessutom har munskydden blivit en symbol, så ibland kan det nog handla om ett synligt ställningstagande mot de svenska rekommendationerna, säger Emma Frans.
Hon ser också diskussionerna som en följd av att det saknas tillräckligt med forskningsunderlag för att veta saker säkert.
– Man brukar säga att vi ska lyssna på vetenskapen, men i det här fallet saknas tydliga belägg för effekten ute i samhället.
En som länge avstod från att bära munskydd, på tvärs med de egna myndigheternas rekommendationer, är Donald Trump. När han i juli 2020 för första gången sedan pandemins utbrott syntes bära munskydd offentligt uppgavs han ha vänt i frågan. Då hade hans anhängare redan valt sida.
– USA är ett starkt politiserat land där ens politiska åskådning till stor del styr ens livsval i övrigt, exempelvis var man väljer att bo. Det här spiller över också på munskyddsfrågan, som blivit väldigt politiserad i USA, säger Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Dag Blanck är professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Han menar att munskyddsdebatten i USA speglar situationen i landet väl, där många frågor blir starkt polariserade.
Bland Trumpsupportrar har det blivit en markering att inte bära munskydd. I ett samhälle som värnar individens frihet väldigt högt är det föga förvånande, menar Dag Blanck.
– I USA finns en skepsis mot staten och åsikter om att staten inte ska lägga i. Det skiljer sig mycket tydligt från Sverige, där vi faktiskt följer myndigheternas rekommendation. Den linje som vi har valt i Sverige hade varit mycket svårare att få folk att följa i USA.
Så vad säger då forskningen? För att få svar på frågan huruvida munskydd funkar eller inte, måste man ställa sig frågan vad man lägger i begreppet "funkar". Det säger Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi vid Uppsala universitet.
– Många tror att munskydd är ett skydd för en själv, men det enda vi egentligen vet är att munskydd kan minska risken för att jag sprider droppar omkring mig när jag pratar, och på så sätt skydda andra. Men är det låg infektionsfrekvens i samhället måste väldigt många bära munskydd för att förhindra att en enda person i veckan insjuknar, säger Åsa Melhus.
Och det förutsätter att munskydd används på rätt sätt, fortsätter hon. Tar vi till exempel de som säljs på apotek, eller tygvarianterna, förloras effekten när de blir fuktiga. De måste också sitta ordentligt runt näsan, ska inte pillas på och bör inte heller tas på och av hela tiden, eftersom det snarare riskerar att sprida eventuell smitta. På ett sjukhus däremot, där infektionsrisken är hög, lönar det sig att bära munskydd och det är också främst på det sättet som det enligt tradition använts i Sverige.
Flyttar vi blicken till Japan har munskyddet länge använts på ett annat sätt, som en slags solidaritetshandling för att skydda omgivningen från exempelvis förkylningssymptom. Enligt historikern Ingemar Ottosson vid Lunds universitet har munskydden förekommit i Japan på det sätt som vi ser i dag åtminstone sedan andra halvan av 1800-talet.
– Ganska tidigt upptäckte man att det egentligen inte skyddar bäraren själv, men att det kan minska risken för andra att bli smittade. Japan genomsyras av en artighetskultur och då hör det till att skydda andra, säger Ingemar Ottosson.
I samband med pandemin har Japan drabbats relativt lindrigt, med omkring 1 400 rapporterade dödsfall i en befolkning på 126,5 miljoner.
– Många i Japan menar att munskydden är anledningen till det. De tycker att vi är väldigt oförsiktiga som inte bär mask, säger Ingemar Ottosson.
Men visst finns det masker som – om de används korrekt – kan skydda även bäraren själv, så kallade andningsskydd.
– De används inom sjukvården, men är väldigt jobbiga att ha på sig eftersom de måste sitta väldigt tätt mot huden. Det blir lätt svettigt, varmt och tungandat och används egentligen bara när det finns risk för att man utsätts för mycket droppsmitta, säger Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi vid Uppsala universitet.
I det långa loppet är två meters avstånd det som skyddar bäst, menar hon, eftersom det inte kräver samma kunskap och uthållighet.
– Munskydd skyddar 20-40 procent som bäst, håller jag två meters avstånd skyddar det 80 procent. Munskydd kan vara ett bra komplement om man får en väldigt besvärlig situation lokalt, som till exempel om infektionsfrekvensen snabbt blir mycket högre.
"Är det låg infektionsfrekvens i samhället måste väldigt många bära munskydd i onödan för att skydda en patient i veckan", säger Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi vid Uppsala universitet.
Samma linje är nu Folkhälsomyndigheten inne på. I augusti slog myndighetens generaldirektör Johan Carlson fast att rekommendationer om munskydd kan bli aktuellt vid lokala utbrott eller på platser där sociala distans är svårt att upprätthålla. Grunden i den svenska strategin ser dock ut som tidigare: tvätta händerna, håll avstånd och stanna hemma vid sjukdomssymptom.
Oavsett hur frågan utvecklar sig i Sverige kan munskydden tjäna som en påminnelse om att något i samhället är annorlunda mot förr, menar Emma Frans.
– Jag såg en kille på stan för ett tag sedan som gick runt med en sån stor skyddsmask. Man går ju automatiskt fem meter ifrån honom. På så sätt tror jag att munskydd kan signalera "håll dig borta". Men den effekten går ju samtidigt litegrann förlorad om det blir obligatoriskt att bära dem.
Thérèse Åkerlund är apotekare i Uppsala. Här visar hon hur munskyddet ska sitta för att skydda omgivningen från droppar som bäst.