Det visar forskare vid bland annat forskningsinstitutet ETH i Zürich och Uppsala universitet i en studie som publiceras i den ledande vetenskapstidskriften Nature.
– Den här nyupptäckta mekanismen pekar på en outnyttjad potential för vidareutveckling av drickbara vacciner, inte minst för att motverka spridningen av bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika, säger forskaren Mikael Sellin vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet.
Sedan tidigare är det väl känt att en vaccination med ett drickbart vaccin leder till att det i tarmen bildas en stor mängd så kallade IgA-antikroppar riktade mot just det smittämne som man vaccinerar emot.
– Själva mekanismen för hur dessa antikroppar bidrar till att skydda mot infektion har dock inte varit känd, även om det funnits en hel del teorier om detta, säger Mikael Sellin.
I studien använde forskarna drickbara vaccin för att stimulera möss att bilda specifika IgA-antikroppar mot endera av ett par magsjukebakterier – varpå de i detalj undersökte vad som hände när djuren senare utsattes för verklig smitta.
– Det visade sig att antikropparna omedelbart och i riklig mängd fäste vid de potentiellt farliga bakterierna redan innan dessa hunnit börja dela sig och föröka sig i tarmen. I stället höll de täckande antikropparna ihop bakterierna i ett slags långa pärlband som enskilda bakterier inte kunde bryta sig loss ur, säger Mikael Sellin.
Även om antikropparna inte dödade bakterierna eller ens stoppade dem från att föröka sig satte de effekt stopp för bakteriernas möjligheter att röra sig.
– Därmed kunde bakterierna aldrig nå fram till slemhinnan och orsaka tarmsjukdom. I stället försvann de med avföringen packade i buntar av antikroppsklädda bakterie-pärlband. Varje sådant band kunde innehålla många tusen ihopklistrade bakterier, säger Mikael Sellin.
De båda magsjukebakterier som forskarna undersökte i studien heter E Coli och Salmonella.
– Det mesta pekar dock på att mekanismen som vi har upptäckt också har konsekvenser för andra typer av oral vaccinering mot bakteriesjukdom, exempelvis mot kolera, säger Mikael Sellin.
Bakterier som utvecklat motståndskraft mot antibiotika är ett växande globalt problem och mot tarmbakterier sker sådan resistensutveckling mycjket snabbt.
– Detta kommer att leda till att vaccinering blir ett alt viktigare vapen i kampen mot infektiösa tarmbarkterier. Vår upptäckt ger möjlighet att optimera antibakteriella drickvacciner och göra dessa mer effektiva, säger Mikael Sellin.
Fotnot: En sammanfattning av den vetenskapliga artikeln kan läsas på http://nature.com/articles/doi:10.1038/nature22058