Linda Staaf, chef för underrättelseenheten vid Nationella operativa avdelningen inom polisen, berättade på en presskonferens om Anom-tillslaget i juni i år.
Nyheten slog ner som en bomb och spreds blixtsnabbt över världen. I en samordnad insats den 7 juni i år hade poliser i 16 länder frihetsberövat 800 personer varav 155 i Sverige. Enligt Europol har aldrig tidigare så många styrande aktörer i kriminella nätverk gripits på en och samma gång.
Det hela hade gjorts möjligt genom en teletjänst kallad Anom som använts av kriminella där de trodde sig kommunicera krypterat och säkert. I själva verket hade Anom riggats av FBI som därmed fick direkt insyn i vilka brott de 12 000 användarna runt om i världen sysslade med.
Händelserna kring Anom började redan 2017 när FBI lyckades nästla sig in i den krypterade chattjänsten. FBI samlade på sig stora mängder Anom-material innan man kontaktade svensk polis. Ted Esplund, som samordnar Sveriges Anom-ärenden vid polisens Nationella operativa avdelning, berättar att FBI hade påträffat en hel del Anom-chattar som var skrivna på svenska. Under tidig höst inbjöds ett fåtal svenska polischefer till ett möte där de fick en muntlig dragning. Frågan var om Sverige hade resurser att ställa till förfogande.
Att Sverige fick vara med på Anom-samarbetet tror Ted Esplund även hänger samman med att svensk polis skapat ett förtroende under arbetet med den krypterade teletjänsten Encrochat under 2020.
– Vi hade då byggt upp en organisation som kunde hantera sådant material och polismyndigheter i andra länder hade sett att det resulterade i många fällande domar, säger han.
"En läcka kunde ha spolierat hela vårt arbete med Anom". Det säger Ted Esplund som samordnar Sveriges Anom-ärenden vid polisens Nationella operativa avdelning.
Mötet med FBI ledde till att Anom-material började överföras till polisen i Sverige för analys och utredningar smögs igång. I medierna har det framstått som om alla polistillslag i samband med Anom skedde den 7 juni i år. Men i själva verket hade gripanden i mindre skala skett successivt under hösten 2020.
Ett fåtal poliser i de 16 involverade länderna visste att en betydligt större insats väntade den 7 juni. Man hade redan tidigt bestämt att det hela skulle kulminera med samordnade massarresteringar den dagen. Poliserna var helt enkelt tvungna att vid något tillfälle sätta punkt för att på allvar komma igång med alla utredningar som man laddat för.
I Sverige inrättades en projektgrupp med ett 30-tal poliser från samtliga delar av landet som började bearbeta det enorma Anom-materialet.
Den här bilden, som publicerats av svensk och spansk polis, uppges visa tillslag mot en person som använt Anom.
– När chattmeddelandena från Anom rullade in under hösten var det som karbonkopior på det vi sett i Encrochat när det gäller hur användarna pratade med varandra om olika brott. Den stora skillnaden var att Encrochat till stor del rörde våldsbrott inklusive mord medan Anom-chattarna mer handlade om narkotika berättar Ted Esplund.
Av det material som svensk polis fick ta del av framgick att några Anom-användare planerade att ta livet av ett antal personer i Sverige. Första prioritet blev att förhindra avrättningarna och på så sätt ska ett tiotal mord ha stoppats.
Ted Esplund säger att det utifrån Anom-chattarna framstod som att flera personer i Region Mitt inklusive Uppsala hade en betydande roll i den kriminalitet som avhandlades.
Teletjänsten Anom avslutades genom ett stort polistillslag kallat Operation Trojan Shield. Sedan polisen tagit sig in i Encrochat hade flera kriminella övergått till Anom.
Arbetet pågick i månader under stor sekretess i väntan på det överenskomna datumet i juni.
– Läckor hade inneburit katastrof. De som använde Anom har kontakter över hela världen och om det kommit ut att polisen hade insyn i chattarna skulle det ha spridit sig som en löpeld, säger Ted Esplund.
Men det fanns ytterligare en orsak till att inget om Anom fick sippra ut.
– Om det uppstått läckor bland polisen i Sverige riskerade vi att inte bli inbjudna igen till den här typen av internationellt samarbete. Det skulle i sig ha varit förödande för våra framtida möjligheter att komma åt grovt kriminella personer, uppger Ted Esplund.
Anom-ärendena handlar till stor del om narkotika. På bilden kokain som polisen beslagtagit i ett annat sammanhang.
Slutligen kom den 7 juni. Runt om i Sverige kopplades mängder av poliser in för att delta i operationen som gick under namnet Trojan Shield. Inte ens poliserna som genomförde själva ingripandena informerades om att det handlade om en chatt-tjänst kallad Anom.
I Sverige greps sammanlagt 155 personer. I de 16 länderna blev resultatet 700 husrannsakningar och beslag av bland annat 8 ton kokain, 250 skjutvapen och 500 miljoner kronor. Europol har beskrivit insatsen som den största någonsin mot kriminella som använder krypterad kommunikation.
Ted Esplund är nöjd med utfallet, inte minst när det gäller polisernas förmåga att hålla tyst.
– Vad jag vet förekom inte en enda läcka. Jag tycker det är enastående med tanke på hur många poliser som var fullt informerade om vad som var på gång och dessutom under så många månader.
Kriminella gör ofta knarkaffärer i kontanter. Här 430 000 kronor som polisen beslagtagit under en narkotikautredning.
I och med att polisen spräckt den här typen av krypterade teletjänster lär kriminella i framtiden bli mer försiktiga med att använda sådana verktyg.
– De kommer nog att dölja sin identitet mer när de använder plattformarna och sluta skicka skrytbilder på sin dyra Rolexklocka. Samtidigt skapar det problem för de kriminella, för på något sätt måste de identifiera sig för varandra så de vet vem de kommunicerar med. De har helt klart hamnat i ett besvärligt läge. Det är inte längre lika lätt att sitta i Spanien och ge instruktioner till någon i Sverige om att utföra mord eller narkotikaaffärer, konstaterar Ted Esplund.
Trots att många kriminella ledare troligen kommer att vara inlåsta under lång tid på grund av Encrochat och Anom varnar Ted Esplund för en alltför naiv syn på brottsutvecklingen.
På Encrochat handlade kommunikationen ofta om mord. På Anom har narkotika varit ett dominerande ämne.
– Vi kommer inte att se ett nytt Sverige. Narkotikan fortsätter att komma in i Sverige och det finns många unga kriminella som är beredda att ta över. Samhället måste se till så att de som riskerar att dras in i kriminalitet får andra alternativ, så de istället skaffar sig utbildning och får jobb.
Ted Esplund har arbetat som nationell samordnare för både Encrochat och Anom. Hur har det varit?
– Vi har haft bra koll på vad många av de som gripits hållit på med men nu finns det också hållbar bevisning mot dem. Att ha bidragit till att de här personerna inte längre kan utnyttja andras utsatthet känns riktigt bra.