I flera bedömningar om patientsäkerhet får Kalmar län höga betyg. Bakom framgången finns bland annat en nollvision för vårdskador samt ett 22-punktsprogram. Programmet handlar bland annat om att se till att alla får rätt utbildning, gå igenom journaler i efterhand för att se vad som gått fel samt förbättra de dagliga rutinerna.
– Punkt ett handlar exempelvis om att upptäcka fall av blodförgiftning snabbt. Vi hade tidigare cirka 200 fall per år med hotande blodförgiftning. Vi har därför busenkelt program som vi kontrollerar alla patienter med. Vi kontrollerar puls, syremättnad i blodet och hur fort man andas varje dag. Det fungerar klockrent nu, säger Rolf Sandin, chefläkare på länssjukhuset i Kalmar och professor vid amnestesi vid Karolinska insitutet.
Han menar att det finns skralt med vetenskap på patientsäkerhetsområdet. Bland annat därför har landstinget försökt finna nya vägar till en bättre patientsäkerhet.
– Mellan 2011 och 2014 så delade SKL ut pengar från socialdepartementet, 525 miljoner årligen utifrån vissa kriterier. Vi har följt deras intentioner, även om man inte kunnat visa att allt får effekt. Lokalt har vi uppfattat att det här räcker inte, så vi har vidtagit ytterligare åtgärder.
Vad är den stora utmaningen framöver på det här området?
– Att komma ifrån hyrläkar- och hyrsjuksköterskesituationen. Det är inget fel på hyrpersonalen i sig, men de känner inte det system som de kommer till. En kollega i Oskarshamn räknade ut att en betydande överrepresentation av lex maria-fall involverar hyrpersonal exempelvis.
Anders Dolk, tidigare chefläkare med huvudansvar för patientsäkerhet på landstinget i Uppsala län, lyfter fram Kalmar som ett landsting där man på politisk nivå kraftfullt har gått in med en nollvision för vårdskador. Anders Henriksson (S) är landstingsstyrelsens ordförande i Kalmar län sedan 2006. Varje styrelsesammanträde finns en stående punkt där patientsäkerhetsarbetet och utvecklingen på området redovisas.
– De senaste perioderna har vi fokuserat väldigt mycket på att få ett systematiserat patientsäkerhetsarbete. "Lite bättre varje dag" kallar vi det. Varje mandatperiod har vi avsatt pengar som medarbetare får möjlighet att starta projekt för, som leder till förbättringar för patientsäkerhet, både genom utbildning och egna idéer. Vi vill vara det patientsäkraste landstinget och har styrt arbetet tydligt för att nå det målet, säger han.