Rysslands skam

Natalja Estemirova blev dryga 40 år. Hon var ensamstående mor och ledande medlem i männi-skorättsgruppen Memorial som spelade en viktig roll när kommunistårens alla förbrytelser började dokumenteras vid 90-talets början. Häromdagen hittades hon vid en vägkant i den ryska delrepubliken Ingusjien, granne med det krigshärjade Tjetjenien. Det finns vittnen till hur hon kidnappades genom att dras in i en bil. Efter detta hade hon skjutits på nära håll med två skott i pannan.
Orsaken denna gång var kanske hennes arbete för att avslöja just kidnappningar, mord och and-ra övergrepp i Tjetjenien. Men i ett något större perspektiv var orsaken att hon envisades med att tro på de demokratiska rättsprinciper som på papperet ska vägleda det nya Ryssland.

Sambandet mellan mordet på Estemirova och morden på journalister som Anna Politkov-skaja och Anastasia Barburova är uppenbart. Att myndigheterna skulle anstränga sig för att gå till botten med detta mord när de inte ansträngt sig i andra fall är det inte många som tror.
Tjetjenien och Ingusjien är båda formellt sett autonoma republiker inom den ryska federationen. Men de är likafullt delar av Ryssland och de styrande i dessa republiker skulle inte sitta kvar fem minuter utan Moskvas tillåtelse. I andra länder skulle de sitta i fängelse. Inget skulle i dag förbättra Rysslands anseende mer än om detta och liknande mordfall utreddes i grunden och de verkligt skyldiga drogs inför rätta.
Håkan Holmberg
politisk chefredaktör