Rymdfarkosten har landat på Titan
Sju års oviss resa i rymden är över. Tiotals år av arbete och planering nådde sin kulmen när rymdfarkosten Cassini på fredagen skickade ut sin månlandare till Saturnus måne Titans yta.
Uppsala och Institutet för rymdfysik har med sitt mätinstrument på Cassini också en del i det historiska rymdprojektet.
Foto:
— Yes! Instrumenten infångar data från Cassini. Månlandaren Huygens har börjat sända, jublar Jan-Erik Wahlund, projektledare i Uppsala för Cassini/Huygens.
Inte science-fiction
17 stora teleskop runt om i Europa har uppfattat signalen från månlandaren Huygens, men det är oklart hur landningen har gått. Klart är att alla fallskärmarna har väcklats ut och att Huygens har landat på månen Titan.
— Det som händer nu har länge betraktats som science-fiction, men nu är det bara science, säger Mats André, professor i rymdfysik.
Risken finns att Huygens kan ha landat på Titans spetsiga berg eller i en sjö av flytande metan.
— Hur landningen har gått och hur det ser ut där den har landat, vet vi inte i nuläget, säger Jan-Erik Wahlund.
För kallt för liv
Projektet Cassini/Huygens är ett amerikanskt-europeiskt samarbete och ombord på rymdfarkosten Cassini finns ett mätinstrument utvecklat i Uppsala. Saturnus måne Titan har en atmosfär liknande jordens för 4,5 miljoner år sedan och är därför intressant för forskningen om jordens uppkomst. Vilken sorts information forskarna exakt kommer att få är svårt att säga, men en sak verkar Jan-Erik Wahlund säker på:
- Det är alldeles för kallt för att vi ska kunna hitta någon form av liv.
Huygens kommer att sända information till Cassini i ungefär 130 minuter sedan lämnas månlandaren kvar ensam på Titan - sju års resa från hemplaneten Tellus.
Så jobbar vi med nyheter