Ryggradens konstruktion skilde ut första landdjuret
De första fyrbenta djuren som tog sig upp på land kan ha haft en gångstil som påminner om hur en mätarlarv förflyttar sig genom att ta spjärn och ömsom böja, ömsom sträcka ut kroppen.
— Det allra mest slående är att ryggraden hos detta tidiga landdjur har en konstruktion som omöjliggör den rörelse i sidled som som fiskar använder när de tar sig fram i vattnet, säger Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.
Ichthyostega levde på Grönland för sisådär 360 miljoner år sedan och kan ha varit ett av de allra första djuren som vistades mest på land.
Inget bevarat fossil
Det finns inget bevarat fossil av ett helt skelett av Ichthyostega. I stället har Per Ahlberg och hans forskarkollegor Jennifer Clack och Henning Blom lagt pussel med ett antal mindre fossil av olika delar från flera olika exemplar av den fyrbenta fisken.
— Det finns flera tidigare rekonstruktioner av Ichthyostega, men vår ger en betydligt bättre bild av hur kotorna såg ut i hals- och ländryggen. Just ryggradens konstruktion måste haft avgörande betydelse för dess rörelsemönster, säger Per Ahlberg.
Det finns inga kända fossil av fotspår efter Ichthyostega som skulle kunna tala om exakt vilken gångstil denna tidiga landlevande varelse hade.
— Men det finns i stort sett bara två alternativ. Det ena är att den släpade sig fram genom att ömsom kuta med, ömsom räta ut ryggen. Det andra är att den gick på frambenen, kavade på bakbenen, som liknar labbarna hos en säl, och mer eller mindre släpade resten av kroppen efter sig, säger Per Ahlberg.
Av beskrivningen att döma skulle Ichthyostegas rörelsemönster platsat i den klassiska Monty Python-sketchen om fåniga gångarter. Men det förefaller inte särskilt praktiskt.
Rörde sig taffligt
— Så taffligt som som Ichthyostega måste ha rört sig skulle den inte kunna överlevt särskilt länge i dag. Men för 360 miljoner år sedan gav den säkert konkurrensfördelar gentemot andra arter, säger PerAhlberg.
Exakt vad Ichthyostega gjorde på land är inte känt. Men inte bara ryggradens utan också tändernas konstruktion ger uppslag till spekulationer.
— En möjlighet är att Ichthyostega under torrperioder släpade sig från pöl till pöl i jakt på döda eller döende fiskar, som den flet ut stycken från med sina skarpa tänder, säger Per Ahlberg.
Är Ichthyostega en "felande länk", dvs härstammar vi själva och alla andra nu levande landdjur från en fyrbent fisk på Grönland några tiotals miljoner generationer tillbaka?
— Nej, den är en nära släkting, men inte en anfader. I likhet med neanderthalarna dog de ut utan att föra sina gener vidare till nya arter. Förmodligen ägnade sig evolutionen åt en hel del experimenterande, med flera olika mekanika lösningar, innan den lyckades skapa ett bra landdjur, säger Per Ahlberg.
Så jobbar vi med nyheter