– Jag sökte i förrgår, det kändes rätt stort faktiskt. Det är ju ett val som påverkar hela livet.
Samuel har bestämt sig: han ska plugga till civilingenjör här i Uppsala nu till hösten. Han tillhör därmed de 28,6 procenten av sistaårsgymnasisterna i Uppsala som går direkt till högskolestudier. Uppsala är den kommun i landet där flest gör just det, snittet för hela landet är 15,3 procent. Andelen gymnasister som går vidare direkt till högskolestudier har ökat de senaste tre åren, något som delvis antas bero på att arbetsmarknaden blivit sämre för unga. Skillnaderna mellan olika kommuner handlar i hög grad om hur många högskoleutbildade som redan bor där.
– Föräldrarnas utbildningsnivå är väldigt viktig för om barnen studerar vidare, och Uppsala har ju en hög andel akademiker, säger Ingeborg Amnéus som var med och gjorde undersökningen för Högskoleverket i höstas.
Men långt ifrån alla av Samuel klasskompisar i trean på naturvetenskapliga programmet på Katedralskolan är lika säkra som han på vad de egentligen gör till hösten.
– Kanske jobbar jag ett år, med vad som helst egentligen, för att tjäna pengar så att jag sen kan åka ut och resa, säger Erik Widman som också funderar på att söka några kvällskurser – om inte annat för att få det där efterlängtade kårleget.
Elin Matspers och Emma Ekberg Berry är bägge i valet och kvalet om de ska plugga vidare på universitetet direkt eller ta en paus och jobba.
– Det vore rätt skönt att ta det lugnt från studierna ett tag. Jag skulle gärna jobba inom äldreomsorgen för att se om vård är något för mig. Jag tvekar mellan läkarprogrammet och civilingenjör, säger Emma Ekberg Berry.
Under hela trean på gymnasiet har de pratat mycket i klassen om vad de ska göra efter gymnasiet och diskuterat olika utbildningar. Och nu under våren har det ”totalt eskalerat”, som de uttrycker det. Viktigast i valet av utbildning, säger de alla fyra, är att utbildningen är intressant. Men de är eniga om det inte bara är viktigt med ett hyfsat roligt jobb – utan att ha bra chanser att faktiskt få ett också. De skulle inte välja utbildningar med dystra framtidsutsikter. En undersökning gjord av sajten Studentum från 2012 visar just att situationen på arbetsmarknaden är viktig för mer än nio av tio blivande högskolestudenter i valet av utbildning. Och drygt var tredje svarade att jobbchanserna var det allra viktigaste.
De fyra gymnasisterna som vi träffar skulle alla gärna plugga vidare här i Uppsala. Dels för att man kan bo kvar hemma ett tag i stället för att stressleta en bostad, men också för att Uppsala universitet har ett bra rykte.
– Det är ju viktigt, särskilt om man vill jobba utomlands sedan för där är väl Uppsala mer känt än Karlstad, liksom, säger Samuel.
Uppsala universitet är Sveriges femte bästa universitet, och Sveriges Lantbruksuniversitet landets tredje bästa. I alla fall enligt den rankning som varje år görs av den fristående akademikergruppen Urank.
Uppsala universitet klättrar därmed en placering jämfört med i fjol, medan SLU försvarar sin bronsplats. Rankingen baseras bland annat på studenternas studieresultat, hur många som får jobb efter utbildningen och universitetens förmåga att locka studenter med olika bakgrund.
Just att attrahera olika studentgrupper är såväl Uppsala universitet som SLU relativt dåliga på. Kvartetten vi träffar är typisk för studenterna på stans bägge universitet – alla fyra kommer från akademikerhem. Och ingen av dem har tvekat över om de ska läsa vidare eller inte.
En faktor som väger rätt tungt i deras val av universitet har inget med studieresultat och arbetsmarknad att göra – utan om att ha kul på vägen. Uppsalas studentliv lockar.
– Man längtar ju lite efter det, säger Elin Matspers.
– Inte så lite heller, utan varje helg, säger Erik Widman. Nu står man där utanför nationerna och fryser.