Murar och staket för att isolera oss löser inget– bara de mest extrema tror det. "VI måste göra detta tillsammans. Ingen är säker innan alla är säkra. Det gäller coronan, klimatet, och vår hälsa", säger Stefan Swartling Peterson.
Varje dag dör 14 000 barn under fem år i världen. Nästan hälften dör redan under sin första månad i livet.
De flesta dör av sjukdomar som går att förebygga som lunginflammation, diarré och malaria.
Undernäring och brist på rent vatten och sanitet bidrar till mer än hälften av dödsfallen.
– Det är fattiga människor som dör så här, inte rika. Det är därför vi låter det fortsätta att hända trots alla stolta deklarationer om mänskliga rättigheter. Människor som inte hörs räknas inte, och då finns de inte.
De dräpande orden kommer från Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa vid Uppsala universitet och Karolinska institutet.
Faktan kommer från Unicef, FN:s barnfond. På sin hemsida beskriver Unicef läget som en ”katastrof i det tysta” eftersom det sällan uppmärksammas annat än som statistik i rapporter.
De senaste fem åren har Stefan Swartling Peterson tillfälligt lämnat radhuset i Flogsta och varit tjänstledig från professuren på Uppsala universitet. I stället har han med New York som bas varit global hälsochef på just Unicef.
Inte minst för sitt engagemang för världens barn har han nu utsetts av Uppsala universitet till 2020 års mottagare av Martin H:son Holmdahls pris för främjandet av mänskliga fri- och rättigheter.
Världens ledare måste stå upp mycket bättre för de mänskliga rättigheterna. Stolta deklarationer måste bli verklighet, menar han.
– Jag tycker inte att vi tar det här med mänskliga rättigheter på allvar. De är till och med under attack och relativiseras i den politiska debatten i dag.
Hade vi tagit dem på allvar hade vi utan vidare kunnat se till att jämna ut villkoren i världen, säger han. Pengar är egentligen inget bekymmer.
– Tänk på hur mycket vi lägger på militären.
Blir du arg när du ser på världen?
– Förstås finns en drivkraft i att alla har rätt till hälsa, liv och framtid. Det finns en moralisk grund i det. Men jag har en drivkraft också i att det går att göra mycket. När jag började med de här frågorna dog 12 miljoner små barn om året, i dag är den siffran nere på fem miljoner. Det är fantastiskt.
Den rika världen måste ställa om och hitta smarta, resurssnåla lösningar på sin livsstil. Samtidigt måste stora insatser göras för att bistå den fattigare delen av världen. "Annars väntar ohållbart resursutnyttjande och en fruktansvärd nöd. Jag kommer alltid att hugga ned det sista trädet för mina barns skull", säger professor Stefan Swartling Peterson.
Men, lägger han till, så klart är det väldigt upprörande att vi har så mycket känd kunskap om vad som enkelt skulle förbättra hälsan hos miljontals, som vi inte använder. Vi vet att investeringar i vårdinrättningar och utbildning av personal, exempelvis, skulle rädda många till livet.
– Två av tre mammor och barn dör i onödan inom förlossnings- och mödravården – vi hade kunnat rädda dem. Det är deprimerande men också hoppfullt. Vi kan göra något åt det.
Men för första gången sedan mätningarna av barnadödlighet började går nu utvecklingen bakåt. Barndödligheten kommer att öka i pandemins spår. Stefan Swartling Peterson tror att 1 till 2 miljoner fler barn dör de här åren. Vaccinationer blir inte av, hungersnöd får härja, sjukhusen är fulla av patienter, och så vidare.
Vårt samtal om läget i världen håller vi i tornrummet på Västgöta nation. Under studentåren var Stefan Swartling Peterson sånganförare på nationen. I dag är han hedersmedlem sedan fem år.
Det var i baren på Västgöta nation som idén föddes via en bekantskap med en annan läkarstudent, att söka stipendium för en utbildning i folkhälsa i USA. Så blev det också.
Väl hemma i Sverige igen blev det forskarstudier vid Uppsala universitet. Handledare var ingen mindre än Hans Rosling. Handledarskapet innebar ett totalengagemang för dem Hans Rosling jobbade med, när det gällde vetenskapen och när det gällde samhällsengagemang.
– Hans omsorger sträckte sig även över familjen, boendet och annat som kunde behövas. Han har varit en mycket nära vän till hela min familj.
Hans Rosling blev berömd för sitt sätt att sprida fakta om hur världen egentligen ser ut, bortom dina fördomar. Stefan Swartling Peterson vill föra Hans Roslings arv vidare när det gäller hans samhällsengagemang, på problemlösarsidan.
– Tar man inte aktivt ställning är man en del av problemet.
Är du politisk?
– Klart man måste vara politisk. Jag är inte partipolitisk. Men jag har inte lust att bara hoppas att någon ska hitta en artikel jag skrivit och att något ska hända efter det. Vi måste engagera oss.
Stefan Swartling Petersons har av Uppsala universitet utsetts till årets mottagare av Martin H:son Holmdahls pris för sina insatser för mänskliga rättigheter, och barn och ungas hälsa.
Med närmast sprittande entusiasm beskriver han hur Greta Thunberg och andra ungdomar dragit länder inför rätta med stöd av barnkonventionen och hur ungdomar i Nederländerna vunnit en rättegång mot staten för klimatinaktivism.
– Det är en spännande väg att gå! Skulle Sverige klara det?
Stefan Swartling Peterson har nu vid nyår tillträtt en tjänst som professor i global systemomställning för hälsa. Han kommer också vara rådgivare för Unicef i Sverige. Nu vill han sätta fokus på helheten, på hur hälsa, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och klimat hänger ihop.
Han talar om hållbar hälsa.
– Många människor får inte leva upp till sin potential i dag. Kvaliteten på mat, luft, vatten är för dålig, de får inte gå i skolan, de har inte en bra bostad, hälso- och sjukvården är för dålig. Så här kan det inte få vara.
Men vi får samtidigt inte såga av grenen som vi sitter på. Klimatet tål inte mer i resursuttag och koldioxidutsläpp. I länder som Sverige är resursuttaget långt bortom gränsen för ohållbart. Och med utvecklingen i världen får nu fler länder den möjligheten.
Det var i missionshuset hemma i Västergötland som intresset för det global började växa hos Stefan Swartling Peterson.
Ekvationen går inte ihop i dag.
Den klimatkatastrof vi är inne i har gett frågorna om lika villkor, jämställdhet och mänskliga rättigheter en helt annan tidshorisont, påpekar Stefan Swartling Peterson. Han lyfter flera gånger fram att miljöprofessorn Johan Rockström sagt att vi har ett fönster öppet på mindre än tio år att göra vad vi måste för att begränsa uppvärmningen, för att undvika konsekvenser som på ett avgörande sätt förändrar villkoren för planetens framtid, och människans.
Precis som Greta Thunberg säger Stefan Swartling Peterson att klimatfrågan är en existentiell kris.
Men. Vi har en bra chans att göra nödvändiga förändringar nu. Pandemin har lärt oss mycket, som att acceptera dramatiska omställningar i våra liv.
– Och vi har blivit benägna att satsa pengar på framtiden. Men det gäller att tänka efter och verkligen satsa framåt, och inte bli nostalgisk och bara återställa till så som det var för ett par år sedan. För våra samhällssystem gör att vi inte mår bra i dag.
Ett samtal med Stefan Swartling Peterson skulle kunna vara mörkt och dystopiskt. Men det är det inte. Ännu är det möjligheterna han ser. Det är de som slår igenom när han lägger ut orden om tillståndet på jorden.
– Jag gillar att vara optimist. Vi har förutsättningarna att göra förändringar nu.