Den bedömningen gör redaktionen av den ledande vetenskapstidskriften Science i sin traditionella genomgång av årets viktigaste vetenskapliga genombrott.
– Det var roligt, verkligen roligt att man i konkurrensen med alla andra upptäckter väljer en sådan här upptäcktsresa, säger forskaren Anders Eriksson vid Institutet för rymdfysik i Uppsala på en knastrig telefonlinje från USA när han av UNT får beskedet om Science val.
Svenska forskare är i hög grad inblandade i det av den europeiska rymdstyrelsen ESA ledda Rosetta-projektet. Anders Eriksson är en av upphovsmännen till ett slags väderstation som mäter trycket, temperaturen och vindhastigheten i gasmolnet kring kometkärnan och kollegerna vid Institutet för rymdfysik i Kiruna har bidragit med en så kallad spektrometer för att mäta laddade partiklar i kometsvansen. Dessutom har forskare vid Uppsala universitet tagit fram filtret till specialkameran Osiris, som redan levererat åtskilliga bilder av kometen till jorden.
Det var i augusti som Rosetta, efter tio års resa genom rymden, nådde ikapp 67P och började sin omloppsbana kring kometen. De enda publicerade resultaten från mätningarna hittills är att vattenångan i kometens atmosfär innehåller oväntat mycket tungt väte, deuterium – en upptäckt som av en del forskare framställs som beviset för att teorin om att vattnet här på jorden kommer från kometer inte håller.
– Nja, det är att dra för långtgående slutsatser. Egentligen säger det bara att vattnet här inte har kommit från kometer som är precis lika 67P, säger Anders Eriksson.
Mer resultat av mätningarna från Rosetta och landaren Philae väntas komma snart efter nyår. Men de flesta mätningarna återstår att göra från rymdfarkosten, och kanske från en återuppväckt Philae, allteftersom kometen närmar sig solen.
Science framhåller att Rosetta och Philae framför allt öppnat dörrar för fortsatt forskning, som kan ge kunskaper om solsystemets uppkomst och kanske till och med om livets ursprung här på jorden.
På tidskriftens lista över de tio viktigaste genombrotten finns ytterligare ett som forskare vid både Uppsala universitet och SLU i Uppsala bidragit till. Det är kartläggningen av fåglarnas Big bang, som startade med dinosauriernas utdöende för 66 miljoner år sedan och som lade grunden för alla världens fågelfamiljer