Rörande farväl till Fadime
På måndagen var det minnestund för Fadime Sahindal i Uppsala domkyrka och redan på avstånd hördes hennes mammas klagosång eka i högtalarna på Domkyrkoplan, som var full av människor som ville följa minnesstunden på plats.
Fadimes kamrater bildade en vänkedja runt hennes kista och läste en sista hälsning.
Foto: Dick Pettersson
— Vi är här för att visa vår sorg och för att hedra henne. Visa att vår kamp fortsätter. Hon är inte död — hon lever vidare, säger Sara Mohammad, som är ordförande i föreningen.
Media på plats
På kyrkbacken hade det samlats många människor och tillsammans med dem inne i kyrkan var de 3 000—4 000, trodde Christer Nordström, polisens presstalesman. Men det var ganska lugnt och stillsamt. De 50 poliserna behövde inte rycka in annat än för att mota tillbaka någon som tog ett steg utanför anvisad ståplats. Medieuppbådet var stort och kamerasladdar vindade sig fram över stenplattorna.
De flesta var tysta och följde den pågående minnestunden så gott det gick via högtalarna. Några hade blommor i handen. En bit bak stod Johan Sanddahl från Uppsala.
— Det känns viktigt att komma hit. En sån här händelse — jag tror att det har upprört många. Att komma hit visar att man inte accepterar det som har hänt, säger han.
Johan Sanddahl och hans killkompisar har pratat ganska mycket om mordet.
— Man diskuterar och vill komma fram till en slutpunkt. Men det är inte så lätt i såna här sammanhang, säger han.
Kvinnliga släktingar bar kistan
När minnesstunden var över kom de närmast sörjande först ut ur kyrkan. Det var kvinnliga släktingar till Fadime Sahindal som bar den svarta kistan, som nästan var helt inklädd i vita nejlikor. Tårarna rann på deras kinder och då började även människor som stått utanför att gråta.
— Jag är här för att visa att jag bryr mig. Jag vill förhindra att något sånt ska hända igen. Jag kände inte Fadime, men jag vill visa mitt medlidande, säger Lale Saramolki från Uppsala, som var där med en kompis.
Det cirka 300 personer långa begravningsföljet, med bilen med kistan i spetsen, försvann sedan bort över Övre Slottsgatan, mot Gamla kyrkogården till Fadime Sahindals grav.
På den lilla gräsplätten vid kyrkan låg det så, en timme senare, ännu fler blommor. Anette Slottsäter och hennes sambo Curt Pettersson hade rest ända från Flen för att delta i minnesstunden. De lade varsin blomma bland de andra.
— Vi har sett det som hänt på tv och blivit illa berörda. Vi ville hedra henne, säger Anette Slottsäter.
Några av blommorna har små kort fästa vid sig. På ett av dem står: "Tack för ditt mod och din styrka. Kampen om flickors självständighet lever vidare. Du är med för evigt. Du är bäst."
Se webb-tvSå jobbar vi med nyheter