Rödgröna vill satsa på hotade arter

Miljöpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet kom i dagarna överens om att i sin gemensamma budget öka anslaget till den biologiska mångfalden med 500 miljoner kronor per år. De 1,8 miljarder som regeringen årligen satsar på detta vill de rödgröna alltså öka till 2,3 miljarder.
- Vi behöver en levande naturmiljö i Sverige. Gamla fina ängs- och hagmarker till exempel har höga natur- och kulturvärden, men de riskerar att försvinna. Sverige har satt upp ambitiösa mål för att skydda hotade arter, men det satsas inte tillräckligt för att nå målen, säger Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand.

Att staten köper in mark för att skapa naturreservat är ett sätt att bevara den biologiska mångfalden. Ett annat är att markägare får ersättning för att exempelvis inte hugga ner en skog eller för att fortsätta ha betesdjur på sin mark. I satsningen på biologisk mångfald vill de rödgröna också öka stödet till ekologiskt jordbruk samt återinföra den skatt på konstgödsel som regeringen nyligen tog bort.
- Konstgödsel gör att bara vissa arter överlever. De skattepengar vi skulle få in vill vi ska gå tillbaka till de som använder naturgödsel, säger Maria Wetterstrand.

På onsdagen hålls den årliga Flora- och faunavårdskonferensen på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), dit naturvetare från hela landet kommer för att diskutera just biologisk mångfald. Under konferensen släpper Artdatabanken den nya rödlistan över hotade arter inom svamp-, växt- och djurriket.
- Konferensen är väldigt givande, men tyvärr kan jag inte gå i år. Många där tycker säkert att vi borde lägga ännu mer pengar på den biologiska mångfalden än vi föreslår. Det tycker jag också, men det här är en bra början.