Röda Korset en räddning

— Många som kommer hit har svårt att fungera i vardagen, exempelvis som föräldrar. De kan lida av akut ångest eller vara svårt deprimerade. En del individer bär på starka aggressioner och är som tidsinställda bomber. Just därför borde samhället ta ett större ansvar för att ge dem hjälp, menar Birgitta Martinsson.
Hon är terapeut och verksamhetschef för Röda Korsets behandlingscenter för krigs- och tortyrskadade i Uppsala och även i Falun, som tillhör samma region inom Röda Korset. Totalt i landet har Röda Korset fem behandlingscenter.
— Det var svårigheterna för asylsökande att få behandling som gjorde att Röda Korset drog i gång verksamheten för knappt tio år sedan, berättar Birgitta Martinsson.
Enligt gällande regler har vuxna asylsökande endast rätt till sjukvård som "inte kan anstå". Det kan handla om vård inom psykiatrin. Men terapi och traumabehandling anses sällan uppfylla dessa kriterier.
— En asylsökande som försökt begå självmord kan få akut vård inom psykiatrin. Men i övrigt är det mycket svårt för dem att få hjälp, säger Birgitta Martinsson.
Vid Röda Korsets behandlingscenter får asylsökande gratis behandling. Flyktingar som har beviljats uppehållstillstånd tas också emot. En del kommer på remiss. Landstinget i Uppsala län bidrar i år med 600 000 kronor till Röda Korsets verksamhet. En stor del går till behandlingscentret.

Målet är att kunna hantera minnena
De flyktingar som under året fått hjälp kommer från bland annat Colombia, Bangladesh, Irak, Sierra Leone och Armenien. Många lider av posttraumatisk stress. Sömnsvårigheter, oro, ångest, depression, huvudvärk och yrsel är några vanliga symtom.
Vid behandlingscentret ges samtalsterapi med kognitiva inslag. Syftet är att hjälpa individen att hitta sätt att hantera minnet av tortyren utan att drabbas av exempelvis akut ångest.
Traumabehandlingen syftar till att hjälpa individen att minnas. Ofta är minnet av tortyren så smärtsamt att det delvis eller helt trängts bort.
— Reaktionerna brukar vara oerhört starka i början av behandlingen. Det är viktigt att gå varsamt fram. En ung man som jag behandlade hamnade exempelvis i ett psykosliknande tillstånd och trodde att han blev beskjuten, berättar Birgitta Martinsson.
Hon påpekar att det inte alltid är vid ankomsten till Sverige som flyktingar som har utsatts för tortyr drabbas av psykiska besvär. Det är vanligt att en mindre kris senare i livet, exempelvis ett brustet kärleksförhållande, gör att den ryggsäck med svåra minnen som individen bär med sig plötsligt blir så tungt att tillvaron rasar.
— Långt ifrån alla som upplevt krig är i behov av terapi eller traumabehandling. Däremot är behovet stort när någon varit utsatt för tortyr. Det är viktigt att få bearbeta sina upplevelser, säger Birgitta Martinsson.
— Forskning har visat att tortyr är ett trauma som är extra svårt att bära eftersom det bottnar i erfarenheten av sådan extrem mänsklig ondska.

Omöjligt att vara oberörd
Birgitta Martinsson beskriver att det ibland kan ta lång tid innan en patient klarar av att sätta ord på sina minnen. En ung flykting berättade först efter flera månaders samtalsterapi hur soldater tvingat honom att förgripa sig sexuellt
på sin egen mamma.
En kvinna som utsatts för våldtäkt i fängelset föll gång på gång i sömn under behandlingen när samtalet närmade sig övergreppen. Så traumatiskt var minnet.
— Det är omöjligt att förbli oberörd i det här arbetet även om man intar ett professionellt förhållningssätt. Många kvinnor som besöker mottagningen har utsatts för grova våldtäkter, men vågar inte tala om det för sina män på grund av skam- och skuldkänslor. Vissa tortyrmetoder återkommer ständigt, exempelvis skenavrättningar och elektriska stötar mot könsorganen, berättar Birgitta Martinsson.
Behandlingscentret kan ibland på begäran skriva intyg om flyktingarnas hälsotillstånd, intyg som kan ingå i Migrationsverkets grund för beslut om uppehållstillstånd. Men Birgitta Martinsson har aldrig funnit skäl att av den anledningen tvivla på att en berättelse varit sann.
— Vi är ingen myndighet och avgör inte frågan om uppehållstillstånd. Det lönar sig inte att komma hit och ljuga. Dessutom är det så starka känslor inblandade att det omöjligt kan vara ett spel, säger Birgitta Martinsson.
Hon är mycket kritisk till Migrationsverket, som hon anser rutinmässigt avfärdar asylsökande flyktingars berättelser om tortyr som lögner.
— De individer som är traumatiserade efter tortyr har ofta ett fragmentariskt minne och har svårt att redogöra för detaljer. Bristen på förståelse kring detta gör att de ofta avfärdas som icke trovärdiga. Det är beklagligt, säger Birgitta Martinsson.