På vägen ut till Ulvagubben strax norr om Uppsala ligger dimman som en fuktig kompress över de snötäckta åkrarna. Det är ännu lågsäsong för bärodlarna, men om bara några veckor drar arbetet inför sommaren i gång.
I år ser dock utsikterna mörka ut inför den kommande högsäsongen. Anledningen är att Migrationsverket har beslutat att utvisa en av nyckelpersonerna i företaget, Ivan Vysochanskyi, och hans familj. Migrationsverkets beslut grundar sig i att Ulvagubbens vd, Fredrik Hörenius, missade att teckna en sjukförsäkring åt Ivan när han började sin anställning sommaren 2016.
– Det är ett så litet fel men det påverkar så mycket för mig och min familj, säger Ivan Vysochanskyi med skakig röst.
Fredrik Hörenius ser uppgiven ut där han sitter i soffan hemma hos Ivan.
– Det känns förjävligt att detta är mitt fel, att jag missat den lilla detaljen. Sätt en böteslapp på mig i stället, det är jag som har gjort fel. Det här ska inte behöva gå ut över Ivan och hans familj, säger Fredrik Hörenius.
Ivan Vysochanskyi, hans fru Mariana och tre barn Marta, Yana och Taras bor i ett stort rött hus alldeles invid jordgubbsodlingen i Ulva. Familjen kommer från Ukraina och flydde till Sverige i samband med kriget där 2014. Efter Migrationsverkets beslut om utvisning har tillvaron vänts upp och ned.
– Myndigheterna vet att vi sköter oss i Sverige. Jag och min fru jobbar hårt och betalar skatt. Barnen går i skolan och har bra betyg. Vi är inte kriminella eller gör något dumt, säger Ivan Vysochanskyi.
Om familjen utvisas, är det största problemet den ekonomiska situationen i Ukraina.
– Vi har inga jobb och vi kommer inte ha råd att bo där. Och med kriget som varit vet man aldrig vad som kommer hända i morgon, säger Ivan Vysochanskyi.
Barnen har många kompisar i Sverige. Ju längre tiden går, blir Ukraina allt mer avlägset. De är alla tre oroliga över vad som skulle hända ifall de utvisas.
– När vi pratar i klassen om vad vi vill bli i framtiden så svarar jag bara att jag vill bo i Sverige. Jag vill inte börja om från början i Ukraina. Jag vill inte lämna mina kompisar och jag har redan skaffat ett bättre liv här, säger äldsta dottern Marta som är 16 år gammal.
Dottern Yana går i åttan på Tiundaskolan. Hennes kompisar blev upprörda när hon berättade om Migrationsverkets beslut.
– De sa att det är som att ge ett barn en kaka, som de bara får smaka på, och sen ta bort den. Vi har våra liv i Sverige, och nu måste vi helt plötsligt tillbaka till Ukraina, säger Yana.
Sedan Ivan började sin anställning hos Ulvagubben har han blivit en oumbärlig del av företaget. Han är den ende, förutom Fredrik Hörenius och hans fru, som har fast anställning. Fredrik Hörenius har investerat mycket tid och pengar i Ivans utveckling inom företaget. Ivan åker regelbundet på kurser och har blivit experten på bevattning och näringstillförsel hos Ulvagubben.
– Jag vet helt ärligt inte hur jag ska få ihop min verksamhet utan Ivan, det finns ingen i företaget som kan göra det som han gör. Floppar näringsbevattningen eller något annat som Ivan ansvarar för under en dag så är det lika bra att slå igen hela skiten. När jag börjar tänka på det här får jag lite panik, säger Fredrik Hörenius.
Finns det en seriös risk att du kommer gå i konkurs utan Ivan?
– Ja, absolut. Det är inget påhitt. Hade jag vetat det här från början, hade jag aldrig utvecklat Ulvagubben som jag gjort.
Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, menar att Migrationsverkets stringenta hållning är skadlig för många företag i Sverige.
– Det finns en anledning till att man rekryterar från utlandet och det är att man inte hittar medarbetare med rätt kompetens i Sverige. Det här skapar en negativ bild av Sverige för utländsk arbetskraft, vilket är väldigt olyckligt. De här personerna är viktiga för oss. Vi behöver ha en mycket mer välkomnande attityd, säger han.
Han anser också att regelverket borde ändras.
– I utlänningslagen står att ett arbetstillstånd ska återkallas om alla villkor inte är uppfyllda. Vi tycker att den formuleringen ska ändras till att de får återkallas. Det skulle ge Migrationsverket större möjlighet att inte alltid ta till utvisning som åtgärd.
Fredrik Bergman, jurist och chef för Centrum för rättvisa, är inne på samma spår.
– De så kallade kompetensutvisningarna är ett självskadebeteende och har varit en tragedi för Sverige. Vi kan inte ha ett migrationsverk som är för byråkratiskt och som utvisar människor som behövs i Sverige.
Centrum för rättvisa har drivit flera liknande fall, bland annat ett som mynnade ut i de så kallade luciadomarna i december 2017.
– Migrationsverket hade under flera år en tolkning av lagen som innebar att personer som ansökte om förlängt arbetstillstånd skulle få avslag om det funnits minsta brist i anställningsvillkoren. Vi drev flera prejudicerande fall i Migrationsöverdomstolen, varav ett fall gällde en pizzabagare från Jokkmokk. Han fick ett utvisningsbeslut för att han enligt kollektivavtalet hade fått 460 kronor för lite av misstag. Då ansåg Migrationsöverdomstolen att Migrationsverkets hårda tolkning av lagen var fel.
Den nya praxis som följde luciadomarna innebär att Migrationsverket ska göra helhetsbedömningar, för att undvika utvisningar baserade på misstag.
Regelverket kring försäkringar skiljer sig stort mellan säsongsarbetare och heltidsanställda. I och med att Ivan är den enda heltidsanställda på företaget, tecknade Fredrik dubbla olycksfallsförsäkringar åt honom, i tron att det skulle räcka.
När det år 2017 uppmärksammades att många blev utvisade på grund av mindre misstag av arbetsgivaren, blev Fredrik Hörenius orolig. Han åkte till fackförbundet Kommunal i Uppsala för att dubbelkolla. Det visade sig att det fattades en sjukförsäkring och en pensionsförsäkring.
– Pensionsförsäkringen kunde jag betala retroaktivt. Jag tecknade också en sjukförsäkring åt Ivan så fort det gick, men jag kunde inte betala den retroaktivt för perioden han varit utan, säger Fredrik Hörenius.
Migrationsverket har strikta regler när det gäller arbetstillstånd. Dels måste arbetsgivaren teckna vissa försäkringar åt den anställda och dels måste lönen vara minst 13 000 kronor i månaden. Ivan tjänar nästan dubbelt så mycket varje månad, året om. Detta trots att jobbet innebär en varierande arbetsbelastning beroende på säsong.
– Mellan november och mars jobbar Ivan kanske 15–30 procent, men jag betalar honom full lön under dessa månader ändå, eftersom Ivans spetskompetens är nödvändig för företaget.
Trots att Ivan får nästan dubbelt så mycket i lön än minimikravet, och det faktum att Fredrik så snabbt som möjligt rättat till sitt misstag, menar Migrationsverket att beslutet är korrekt.
– Vi har inte funnit att misstaget går att läka inom ramen för helhetsbedömningen, säger Peter Jakstrand, enhetschef på arbetstillståndsenheten på Migrationsverket i Malmö.
Alla arbetsgivare måste ju kunna göra ett misstag och sen ha möjlighet att rätta till det?
– Luciadomarna ger ju utrymme att korrigera misstag av enklare beskaffenhet. Men som jag sa har vi inte funnit det i detta fall.
Är det rimligt att straffa arbetstagaren för ett misstag som arbetsgivaren har gjort? I det här fallet straffas ju även familjen.
– Jag förstår om det verkar orättvist, men det är så lagen ser ut.
Framtiden är oviss för Ivan och hans familj. Han är dock väldigt bestämd om vad han vill.
– Vi vill stanna här. Många säger att det är lättare att komma till Sverige och jobba svart, men jag vill inte göra det så, jag vill göra det rätt, säger Ivan Vysochanskyi.