Den som sett filmen Mississippi brinner känner till Freedom Summer 1964 i USA, även kallad Mississippi Summer Project. Det är ett klassiskt exempel på risktagande aktivism.
Freedom Summer var en kampanj från medborgarrättsrörelsen för att få så många afroamerikanska röstberättigade som möjligt att registrera sig i sydstaten Mississippi. Olika hinder gjorde det svårt för svarta att rösta. Vita förmögna collegestudenter från norra USA reste till Mississippi för att hjälpa till med att med registrera dem som ville rösta. Tre av dessa medborgarrättsaktivister dödades.
– Vilka var det egentligen som gav sig in i den riskfyllda aktivismen? Svaret är de med starka personliga kopplingar till varandra via organisationer. Det är troligt att du gör som dina vänner gör, säger Philip Creswell.
Nu undersöker han om detsamma gäller anonym politisk aktivism på internet. Han fokuserar på vad som motiverar människor att delta i en aktiviströrelse och hur stor roll personliga relationer spelar.
Han kallar dem hacktivister och definierar dem som personer som i politiska syften använder internet på olagliga eller riskabla sätt. Det kan handla om att bryta sig in i eller störa datorsystem eller hemsidor. En del hacktivister läcker hemliga dokument till Wikileaks. Vem som helst kan inte delta i den politiska aktivismen på internet, det kräver tekniskt kunnande.
Philip Creswell drar det nästan midjelånga håret bakom örat, avspänt bakåtlutad i sin skrivbordsstol i rummet han delar med två andra sociologer i Humanistiskt centrum vid Engelska parken. Det stora fönstret vetter mot gamla kyrkogården. Ena långväggen täcks av böcker, Philip Creswell har läst nästan alla.
På fönsterbrädan står en läskflaska och en inplastad kafeteriabaguette redo inför kvällspasset. Han jobbar ofta kvällstid med sin forskning. Det är då flest är ute på internet, inte minst på grund av tidsskillnader mellan olika världsändar.
Philip räknar på fingrarna en hel radda frågor han söker svar på.
– Hur blir aktivisterna involverade? Agerar de i grupper? Drivs de av individuella intressen eller sociala? Är de drivna av en kollektiv identitet? Är de villiga att delta på grund av sin sociala omgivning? Utvecklar de ett förtroende och vänskapsrelationer sinsemellan? Eller är de enbart politiska aktörer?
Än så länge har han inte så många svar eftersom han är mitt uppe i avhandlingen.
På nätet finns mängder av chattforum och det är där han kommer i kontakt med dem han intervjuar för sin forskning. Bara att befinna sig på sådana forum kan göra att man blir misstänkt för konspiration. Men själv döljer han inte sin identitet.
– Jag fick uttalade direktiv att inte göra det här under täckmantel. Jag identifierar mig själv så snabbt som möjligt och är så öppen som möjligt. Jag berättar vem jag är och använder ett formulär för intervjuerna. Det är en utmanande sak att göra, säger han.
Utmanande för att han måste vara försiktig och inte skildra personerna så att någon kan lista ut vilka de är. Det gäller också att försöka styrka vad de säger för att bedöma om de är trovärdiga. Om något verkar det minsta osannolikt tar han inte med det i sin analys.
– Vilket är bästa sättet att skydda sig själv? Jo, genom att ljuga. Min skitsnacksdetektor är väldigt känslig.
Philip Creswell är amerikan och väljer att berätta om sin forskning på engelska för att kunna uttrycka sig nyanserat och komma till sin rätt. Han säger att han är mer värd på engelska än på svenska, med en blinkning åt den franske idéhistorikern och filosofen Michel Foucault som av samma skäl vägrade prata engelska i en debatt med den amerikanske språkvetenskapsmannen Noam Chomsky.
Det som ledde Philip Creswell till Sverige var intresset för death metal. Han gillar riktigt hård hårdrock – extrem, progressiv metal med vansinnigt högt tempo och guttural sång där texterna ofta handlar om död och skräck.
På sin egen blogg skriver han musikrecensioner och som tonåring hemma i Wisconsin spelade han gitarr och bas i ett metalband.
– Ett halvt liv sedan, konstaterar han.
Han upptäckte att ett litet land på andra sidan Atlanten hade riktigt bra metalband.
– Jag hörde folk sjunga på svenska och tyckte det lät roligt och coolt, säger han.
Det fick honom att börja plugga svenska på University of Wisconsin. Sedan reste han till Umeå som utbytesstudent 2007. Där skrev han en C-uppsats om bristen på kristen socialism bland svenska socialdemokrater. I Umeå träffade han sin före detta partner och när hon skulle börja plugga i Uppsala följde han med.
När han ska förklara varför han fastnade för sitt forskningsämne citerar han ur den amerikanske science fictionförfattaren Neil Stevensons novell Snow Crash: "Besides, interesting things happen along borders – transitions – not in the middle where everything is the same." (Ungefär: Intressanta saker händer i utkanterna, inte i mitten där allt är lika.)
Två termer som Philip Creswell använder i sina analyser är hög/lågriskaktivism respektive hög/lågkostnadsaktivism. Ett exempel på lågkostnad–högrisk är att skriva under en protestlista i en diktatur.
Högkostnad kan vara att lägga mycket pengar på datorutrustning och mycket tid på att lära sig datorprogram och vinna förtroende, acceptans och status hos andra aktivister. Gör man det anonymt är risken låg.
Politiska hackers kriminaliseras, betraktas som terrorister och riskerar hårda straff. Philip Creswell försvarar dem inte, men kallar straffen drakoniska. Gjorde de samma sak på gatan skulle de få kanske ett års fängelse eller böter, menar han. För honom har terrorism en helt annan innebörd.
– För mig betyder terrorism våld och att ingjuta fruktan hos en befolkning för politisk vinning, säger han.
Han berättar om amerikanen Aaron Swartz, en välkänd politisk aktivist som åtalades för dataintrång och bedrägeri efter att ha laddat ner och spridit artiklar från Massachusetts Institute of Technologys forskningsarkiv. En fällande dom hade kunnat resultera i ett 35-årigt fängelsestraff och en miljon dollar i böter. Men innan domen avkunnats tog Aaron Swartz sitt liv.
– Man behöver inte hålla med om det hacktivisterna gör för att tycka att deras politiska handlingar ska skyddas, säger Philip Creswell.
Nästa forskare vi ska få möta är veterinär Josefin Söder. Hon forskar om hur hullet påverkar hundars hälsa, med fokus på ämnesomsättningen. Vad vill du fråga henne?
– Ökar övervikten lika mycket hos vilda djur som hos sällskapsdjur?