Sveriges kommuner och landsting, SKL, menar att utformningen av lagen kring gode män inte fungerar i dagsläget.
– Lagen fungerade för tio år sedan då det rörde sig om mellan 300 och 400 barn, men enligt migrationsverkets prognoser beräknas det komma 8 000 barn i år. Risken är att de gode män man hittar inte är så lämpliga eller att de får fler ärenden än vad de borde ha, säger Eva von Schéele, förbundsjurist vid SKL.
LÄS MER: Flyktingbarnen - Fotbollsturnering för HVB-hem
När ett barn kommer till Sverige utan någon vårdnadshavare ska en god man utses åt barnet, något som görs av överförmyndaren. En god man har samma juridiska ställning som en förälder men har inte ansvar för barnets dagliga omsorg. Gode mannen ska sköta barnets angelägenheter, det kan handla om kontakten med migrationsverket eller med skolan. Uppdraget är frivilligt och arvoderat.
Från SKL menar man att lagen om god man för ensamkommande barn bör ses över, då så många barn kommer till Sverige idag och den inte kan tillgodose barnens behov på ett rättssäkert sätt, enligt Eva von Schéele.
Under 2014 gjordes 7 049 ansökningar om asyl av ensamkommande barn i Sverige, året dessförinnan är motsvarande siffra 3 852.
– Vid den här tiden förra året var det ingen som trodde att så många ensamkommande barn skulle komma till Sverige säger Olof Molund, integrationssamordnare på länsstyrelsen. Det är en stor utmaning, det är alla medvetna om.
Även i Uppsala ser man en ökning av antalet ensamkommande barn, från 164 handlagda ärenden under 2011 till 354 under 2014. Detta enligt siffror från överförmyndarförvaltningen över sex av länets kommuner som de ansvarar för, Älvkarleby, Tierp, Knivsta, Östhammar, Heby och Uppsala.
59 upplänningar var aktiva som gode män för ensamkommande barn under 2011 i de sex kommunerna. Fram till 2014 ökade antalet och då var 206 personer var aktiva som gode män.
– I början hade vi en otroligt god tillgång på gode män, då kunde vi inte dela ut uppdrag till alla som ville bli gode män. Men med den fortsatta inströmningen av ensamkommande barn i dag måste vi ha fler. Vi måste söka upp dem, säger Ida Hellrup, chef för överförmyndarförvaltningen. Nu är vi i fas, men i små kommuner är det snart skarpt läge och vi kommer snart att ha brist på gode män där.
Överförmyndarförvaltningen anordnar kontinuerligt informationsmöten för att fler ska vilja bli gode män. Man välkomnar särskilt ansökningar om godmanskap från Tierp, Heby och Älvkarleby, kommuner där det befaras bli brist på gode män.
Ida Hellrup är optimistisk inför framtiden och tror att det finns många som vill engagera sig som gode män. Hon anser inte att systemet med frivilliga lekmän som gode män bör ändras.
– Det finns något positivt för de ensamkommande barnen att det är lekmän som är gode män, de får en personlig kontakt och en väg in i svenska samhället, säger hon.