Liberalerna, däribland Malin Sjöberg Högrell, regionråd och Jennie Claesson, kommunalråd, driver frågan om mer utbildning om klimakteriet.
Risken är stor att kvinnor sjukskrivs för depression när de egentligen behöver hormoner. Det menar Liberalerna som nu sätter fokus på att öka kunskapen om klimakteriet.
I år beräknas 1,3 miljoner kvinnor i Sverige genomgå klimakteriet, ändå är forskningen på området bristfällig och kunskapen många gånger obefintlig enligt Liberalerna, som menar att klimakterievården varken är jämlik, tillgänglig eller tillräcklig. Kvinnors kunskap och var de bor spelar roll.
Klimakteriet väcker fortfarande skam och det pratas inte om det, säger kommunalrådet Jennie Claesson (L) som nu lagt en motion till kommunfullmäktige om saken.
Där föreslår hon att klimakterievården ska förbättras på flera punkter: Utbilda chefer och kvinnliga medarbetare i Region Uppsala och Uppsala kommun i åldrarna 40–60 år. Erbjud kvinnorna klimakterierådgivning på arbetstid och sprid kunskapsmaterial till alla kvinnor i Uppsala län.
– Jag har träffat många kvinnor som inte känner igen sig själva längre. De säger saker som: "Jag blev sjukskriven, men jag hade inte behövt bli det". "Jag kände det som att jag höll på att förlora mitt förstånd." Hormonerna påverkar oss på ett sätt som vi inte pratar om, säger Jennie Claesson och menar att risken är stor att kvinnor behandlas för depression, när det egentligen är hormonerna som är svaret.
Riktigt förbannad blev hon när hon läste Utvecklingspartiet Demokraternas särskilda yttrande om motionen, där partiet föreslår att kommunstyrelsen ska avslå förslaget.
Stefan Hanna (UP) tycker inte att kommunen ska lägga pengar på utbildning om övergångsåldern, och ger rådet att kvinnor kan rådfråga andra kvinnor istället.
Stefan Hanna menar att kommunen inte ska lägga tid och resurser på frågan.
– Jag anser att det finns viktigare saker att lägga pengarna på. I alla tider har kvinnor hamnat i övergångsåldern, och då har de tagit stöd och råd av andra kvinnor. Det kan de fortsätta med, tycker Stefan Hanna och lägger till:
– Mäns testosteron sjunker ju också med åldern, ska vi utbilda om det också?
Men Jennie Claesson tycker att Hanna har fel. Varje kvinna är unik och mer forskning behövs på området, menar hon.
– Ja, kvinnor har fött barn i alla tider också – och i dag dör inte mödrar och barn i samma utsträckning tack vare forskning, säger hon.
– Det finns inte en universal lösning för alla kvinnor i övergångsåldern, man måste prova sig fram. En kvinna kan gå igenom klimakteriet utan att ens märka något, medan en annan får stora problem. Det handlar inte bara om att hon svettas, drabbas av värmevallningar, det påverkar psyket, hon blir hjärntrött, kan inte sova på nätterna. Men hon förväntas ändå fungera, säger hon.
Hjärntrötthet, depression, värmevallningar och sömnsvårigheter är några symtom som kvinnor i klimakteriet kan drabbas av. Förr fick man genomlida eländet, nu finns läkemedel som hjälper.
Enligt siffror från Försäkringskassan och Socialstyrelsen finns det en överrepresentation i gruppen kvinnor 40-60 år till följd av stressrelaterade diagnoser som lika gärna kunde vara klimakteriebesvär. Men istället för att hantera symtomen som hormonella förändringar riskerar kvinnorna att felbehandlas, att läkare till exempel skriver ut antidepressiva läkemedel i tron att patienterna är deprimerade, när det i själva verket är hormonbehandling som är svaret.
Klimakteriet borde finnas med i arbetsgivarens checklista när sjukskrivningen är ett faktum, menar Jennie Claesson som vill lyfta kvinnans perspektiv.
– Än i dag vågar tjejer inte visa att de har en tampong i handen på väg till toaletten. Mens är ändå något som nästa alla kvinnor har, säger hon.
I Kommunstyrelsen fick motionen ett gott mottagande, där föreslår en majoritet av politiker att kommunfullmäktige ska bifalla den och verka för att kommunen ska genomföra en informationsinsats om övergångsåldern.