Risk att bostadsbristen förvärras

Bostadsbristen i Uppsalaregionen riskerar att förvärras. Det kommer att byggas färre bostäder än vad som behövs fram till år 2030, visar en rapport om den förväntade utvecklingen i Stockholm-Mälarregionen. Rapporten har ställts samman av de länsstyrelser som verkar inom regionen.

Uppsala2004-08-30 00:00
Inom hela regionen behövs nära 540 000 nya bostäder — om det mesta av landets framtida befolkningsökningen hamnar där.
Drygt 37 000 bostäder behövs i Uppsala län enligt huvudscenariot. Men behovet kan bli 47 000 nya bostäder i Uppsalaområdet, enligt ett annat scenario där något färre väljer att flytta till själva Stockholmsområdet.
Mot detta står den utbyggnad som tros ske utifrån de ekonomiska villkor som i dag råder på bostadsmarknaden.
Som det är nu klarar hushållen på kort sikt inte av att betala för de nya bostäderna.
Bedömningen är därför att en tredjedel av de bostäder som behövs inte byggs.
Med detta sätt att räkna kommer antalets bostadssökande i Uppsalaregionen att fram till 2030 öka med uppemot 15 000 personer, om inte särskilda åtgärder vidtas.
Utredarna ser mot den bakgrunden ett antal tänkbara konsekvenser:
  • ökad segregation
  • sämre arbetsmarknad.
  • starkt ökade bostadspriser som leder till en stark lönepress
  • minskad inflyttning

    — Det råder en uppenbar bostadsbrist redan nu i Uppsalaområdet, konstaterar länsarkitekt Fredrik Meurman vid länsstyrelsen i Uppsala län. Bostadsbristen leder till lägre tillväxt och därmed också mindre möjligheter att ta itu med övriga samhällsproblem.

    Vad behövs då för att få i gång byggandet?
    - Det finns flera aktörer som måste tänka om, säger Fredrik Meurman. Men vårt material drar ännu inte slutsatsen om vem som ska göra vad.
    Fredrik Meurman konstaterar att byggandet har stannat upp. Det finns en viss tröghet i byggbranschen, och att få i gång produktionen av bostäder tar lång tid, oavsett vilka stödformer som finns och vilken politik som förs.
    Av statens tidigare omfattande subventioner av bostadsmarknaden återstår i huvudsak ett mindre investeringsstöd.
    — Men vi tror att det statliga stödet fortfarande kan ha positiva tröskeleffekter för att få i gång ett visst byggande.
    — Frågan är emellertid vilken långsiktighet som byggherrar och finansinstitut behöver, fortsätter Meurman. På hur lång tid ska de räkna investeringar i byggandet?

    Men hur hjälper ett sådant resonemang när det gäller att få ekonomi på de enskilda projekten?
    — Det vi kan göra är att peka på ganska storskaliga effekter, svarar Fredrik Meurman. Om man får ett ökat byggande i Mälardalen får man också en bättre ekonomisk tillväxt. Den ger bättre möjlighet för människor att betala högre hyror.
    Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!