Rim och ramsor - roligt och nyttigt

Barn påbörjar sin läs- och skrivutveckling tidigt, redan när de bläddrar, pekar och tittar på bilder eller ord. Barn utvecklar också sitt läsande när de ritar, sjunger och berättar saker för varandra, visar ny forskning.

Synen på hur små barn erövrar och utvecklar sin läs- och skrivförmåga är alldeles för snäv, menar Elisabeth Björklund, som nyligen lade fram avhandlingen ''Att erövra litteracitet'' vid Göteborgs universitet.
När hon studerade barn mellan 1,5 år och 3 år på en förskola märkte hon att barn under sina första levnadsår redan då är kompetenta läsare och skrivare.
- Barn ser sig tidigt som läsande personer fast vuxna inte uppfattar det så. En tvååring kunde sitta i soffan med en bok i handen och titta på bilderna och säga: "jag läser". Ett par pennstreck på ett papper betydde att barnet satt och skrev. De sade: "jag skriver" när man frågade dem vad de gjorde.

Elisabeth Björklund fann att barnen ofta satt tillsammans och läste i en bok. Började ett barn läsa, anslöt sig fler barn i soffan. Det fanns ett samspel mellan barnen, som kunde sitta och peka och berätta en egen variant av en känd saga, då med föremål med anknytning till sagan som stöd, till exempel en liten gumma.
Att sjunga ur en bok var också något som barnen gjorde tillsammans. Det muntliga berättandet i sången är en av pusselbitarna som senare utmynnar i större läsförståelse, menar Elisabeth Björklund.

Och det är framför allt under dagistiden som barns intresse för bokstävers och bilders betydelse växer fram.
- Allting börjar väldigt tidigt. Redan innan de knäckt läskoden ser de sig själva som skrivande och läsande individer. De har ett förhållande till böcker, skrivande och läsning som vi vuxna inte alltid upptäcker. De barn jag studerade tog inte vilken bok som helst ur bokhyllan. De gjorde medvetna val och ratade oftast pekböcker. De ville ha böcker med mer komplicerat innehåll och de tog läsande och skrivande aktiviteter på fullaste allvar, säger Elisabeth Björklund.
Hon anser att de allra minsta barnens sätt att tillägna sig läsande och skrivande kommit i skymundan i forskningssammanhang.

På förskolor jobbar man också mycket med barns språkutveckling med hjälp av rim och ramsor, bildsatta sagor och andra språklekar.
- Pedagogerna tränar barnen och ger dem ett rikare språk under lekfulla former. Men vad barn faktiskt gör utan vuxnas inblandning för att tillägna sig språket har man inte uppmärksammat på samma sätt, menar hon.
Just rim och ramsor är ett roligt sätt att jobba med språket i vidare bemärkelse tillsammans med sitt barn, tycker ändå Gunlög Rosén, författare, komiker och utbildare från Storvreta som skrivit den moderna rim- och ramsboken, Lilla Vicke Vire och hans kompisar.
- Men det är trist att de flesta ramsor är över 100 år gamla och innehåller svåra ord. Jag tycker att man kan förnya vissa och dimpa ner i barns vardag så att de känner igen sig i ramsorna, säger hon. Ramsor och rim kan föräldrar börja med tidigt, ja, faktiskt redan från det att barnet är nyfött.

Görel Kristina Näslund, författare och psykolog från Sigtuna, har gett ut antologin Bubbel och skratt med lekramsor för barn. Hon tycker att rim- och rörelseramsor är ett utmärkt sätt att utveckla barns motorik och språk.
- Det gamla talesättet "det ska något låta om inte småbarnet ska gråta" är väldigt sant. Barn älskar rim, även om de kanske inte alltid förstår orden.
Det är bra att memorera ett par ramsor, det räcker med att ha några i sin repertoar, menar Görel Kristina Näslund. Det är ett fint sätt att umgås med sitt barn och ett utmärkt sätt att få tiden att gå när man till exempel är på barnavårdscentralen, över huvud taget vid tillfällen när man sitter ner och väntar och behöver fördriva tiden.

11 dagisbarn slår sig ned bredvid Birgitta Cabo Galindo och bildar en ring. Det är dags att använda händer, fingrar och säga roliga ramsor.
- Nu ska vi köra lite ramsor, säger Birgitta Cabo Galindo, barnskötare på Peterslunds förskola i Uppsala.
Alla barn ropar ett utdraget ja!
- Vi håller på med rim och ramsor ganska ofta. Barnen gillar verkligen att leka med språket, säger Birgitta Cabo Galindo, som har en egen hemsida med sånger, lekar och ramsor som hon samlat på sig under sina år i förskolan.

Birgitta Cabo Galindo tycker att språklekar är en kombination av både lek och språkträning. De fyller sin funktion.
- Men det finns många sätt att träna språket. Det viktigaste är kanske att sätta ord på det man gör till vardags, att benämna saker med dess rätta namn.
Orden som finns i rim och ramsor är allt möjligt: roliga, knasiga, annorlunda, udda, svåra och lätta. Barnen får använda rösten, ögon, öron, kroppen och göra två saker samtidigt.
Den här morgonen börjar Birgitta Cabo Galindo sessionen med en räkneramsa, det blir "Tummen upp" och Isak Thorngren spricker upp i ett stort leende.
Han får sedan välja ut en ny ramsa, inplastade rimkort ligger i en burk som barnen turas om att dra.

Pelle Plupp heter ramsan och det smattrar till när alla klappar sina händer mot knäet.
- Ska vi göra en gång till?, frågar Alice Fabian hoppfullt. Men det är många ramsor som ska hinnas med.
Nästa rimkort har en bild på ett äpple.
- Kan ni den här? Äppel Päppel... undrar fröken.
- Pirum Parum, fyller Nina Bjerkliden i.
När alla fått dra var sitt kort är rim-och ramsstunden slut.
Barnen, som suttit stilla och koncentrerade under hela samlingen, börjar röra på sig och lugnet förbyts till ett ljudligt surrande av allas röster.

Rim och ramsor - roligt och nyttigt

Rim och ramsor är roligt, tycker de flesta barn. Det är kul att leka med ord men också bra för språkutvecklingen. Nu har ny forskning också visat att barn erövrar sitt läsande och skrivande mycket tidigare än vad vi tidigare trott.