Rikssjukvård för brännskador nästa år
Vid årsskiftet får landstinget i Uppsala län rikssjukvård för brännskador. Om ett år ska en helt ny avdelning öppnas. För Akademiska sjukhuset innebär det inte bara mer pengar, utan framför allt en viktig kvalitetsstämpel.
Bengt Gerdin är medicinskt ledningsansvarig för verksamheten på brännskadeavdelningen.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
- De riktigt stora bränderna har minskat med ungefär 25 procent de senaste tio åren. Elsystemen är bättre och brandsäkerhetskraven på till exempel möbler har blivit hårdare, säger Bengt Gerdin som är medicinskt ledningsansvarig för verksamheten.
Runt 20 000 personer i Sverige drabbas av brännskador varje år. Cirka 1 100 är så svåra att sjukhusvård behövs. Mellan 100 och 150 kräver avancerad vård, ibland under fler månader. Uppsala tar emot ett 40-tal sådana patienter om året.
Vid årsskiftet - när Akademiska sjukhuset får tillstånd att bedriva rikssjukvård tillsammans med Universitetssjukhuset i Linköping - väntas patienterna bli fler. Tillståndet gäller under fem år och betyder mycket, inte minst för självförtroendet.
- Spetskompetenserna har ett visst symbolvärde. Det är viktigt att ha några Rolls-Royce. Och om vi inte fått rikssjukvården hade vi lagt ner avdelningen, säger Bengt Gerdin.
Brännskadeavdelningen på Akademiska sjukhuset renoverades senast på 70-talet och är mycket sliten. Arbetsmiljöverket har ställt krav på att sjukhuset ska åtgärda flera saker. Samtidigt har de första stegen mot en ny brännskadeavdelning just tagits. Den ska vara klar om ett år och kommer att ha samma antal platser som den gamla.
I dag är överlevnaden för brännskadade bättre än någonsin. Hälften av de relativt unga och starka patienterna med 80-85-gradiga brännskador klarar sig. Men allt handlar inte om överlevnad enligt Bengt Gerdin.
- Man ska kunna komma tillbaka till ett schyst liv, inte önska att man hade dött. Som kirurg är det ganska meningslöst om jag räddar en patient som inte vill leva vidare.
På sjukhuset fokuserar man därför mycket på rehabiliteringen och samarbetar nära med psykiatrin. Studier pågår också för att förstå varför vissa har lättare att hantera sin nya livssituation än andra. Alla patienter som vårdats på avdelningen kommer tillbaka efter ett år för en grundlig genomgång.
Brandorsakerna granskas också för att försöka upptäcka potentiella risker. De följer ofta ett visst mönster. På sommaren skadas människor till exempel av gräsbränder eller grillolyckor. På vintern är det i stället levande ljus som orsakar de flesta bränderna.
- Det är en annan orsak till att centralisera verksamheten. Då får man en helt annan överblick. I dag finns inte tillräckligt stora patientvolymer för att kunna bedöma faktiska risker i samhället till exempel, säger Bengt Gerdin.
Så jobbar vi med nyheter