Riksdagsman i infekterad föreningsstrid
Rezene Tesfazion (s), riksdagsman från Uppsala, är inblandad i en infekterad strid kring en riksomfattande förening för eritreaner. Vid ett föreningsmöte i Uppsala tillkallade han polis för att få sina motståndare avhysta. De har svarat med att polisanmäla honom för urkundsförfalskning.
Enligt Rezene Tesfazion, som varit föreningens ordförande, rör det sig om motsättningar mellan personer som är för respektive emot regeringen i Eritrea.
— Allt detta handlar om politik. Vissa personer är ute efter att smutskasta mig för att jag är kritisk till den eritreanska regeringen, jag är orolig att något ska hända mig, säger Rezene Tesfazion.
Hans antagonister anklagar honom för att ha förfalskat ett par revisorers namnteckningar så att föreningen skulle få ut statliga bidrag.
— Det här handlar inte om politik utan om att vi vill få klarhet i en rad ekonomiska frågor, säger Menassi Joseph, styrelseledamot i Eris.
Eskalerat
Eris består av en rad lokala föreningar. Våren 2003 blev det diskussioner huruvida en lokalförening i Göteborg var partipolitiskt obunden och om den skulle få ingå i Eris.
Sedan dess har bråket eskalerat. Årsmöten har avbrutits sedan medlemmar tågat ut, upprörda skrivelser har skickats runt etc.
I december 2003 kallade Eris till ett i raden av årsmöten för att återigen försöka hitta en lösning. Mötet hölls i Folkets hus i Uppsala.
— På mötet dök det upp flera regeringstrogna personer som inte är medlemmar i Eris. Stämningen blev mycket obehaglig och till slut tvingades jag tillkalla polisen för att få ut dem, berättar Rezene Tesfazion.
— Rezene sitter i riksdagen och pratar om demokrati, ändå bryter han mot föreningens stadgar och agerar som en diktator i tredje världen, hävdar styrelseledamoten Rita Ghebreselassie.
Två delar
I praktiken har Eritreanska riksförbundet i Sverige kluvits i två delar och båda versionerna gör anspråk på att vara den rättmätiga innehavaren av namnet.
För en månad sedan kulminerade bråket med att Rezene Tesfazion polisanmäldes av ett par motståndare. De hävdar att de två personer som godkänt föreningens revisionsberättelse fått sina namnteckningar förfalskade.
De båda revisorerna säger till UNT att de inte har något minne av att ha skrivit under revisionsberättelsen.
— Jag misstänker att min namnteckning kan ha scannats in på papperet men jag kan inte garantera att det är på det viset, säger revisorn Berhane Tesfamariam.
— Eftersom jag har flera anmärkningar och frågor kring räkenskaperna som inte klarats ut skulle jag normalt sett aldrig gå med på att skriva under papperet.
Rezene Tesfazion avfärdar anklagelserna som uppdiktade och säger att han välkomnar en polisutredning.
Håller inne med pengarna
Den omtvistade revisionsberättelsen gäller år 2002 då Eris fick 331 000 kronor i bidrag från Integrationsverket.
— Eris har kommit in med en ansökan om bidrag för i år men på grund av alla anklagelser kommer vi inte att betala ut några pengar innan vi fått klarhet kring vad konflikten gäller, säger Raouf Ressaisi vid Integrationsverket.
På uppdrag av Integrationsverket ska Eris räkenskaper granskas av externa revisorer.
På olika håll fortsätter striderna kring Eris. I exempelvis Lidköping har parterna gått till tingsrätten för att få avgjort om den eritreanska föreningen på orten ska ingå i Eris.
Så jobbar vi med nyheter