Det har skrivits många spaltmeter om pandemins många negativa effekter, men desto ovanligare är det att fokusera på vad som fått oss människor att må bra i dessa prövande tider. Men det är just vad en forskargrupp i Uppsala, vid kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, har gjort.
Datainsamlingen för studien pågick under den första pandemisommaren, 2020. Deltagarna fick dagligen, i två veckors tid, svara på vad som fått dem att må bra eller vad som hjälpt dem i deras liv just den aktuella dagen. Rakel Eklund är specialistsjuksköterska i psykiatri och forskare vid Uppsala universitet, och den som lett arbetet med studien. Hon berättar att svaren varit mångskiftande.
– Det är allt från att renovera garaget, bygga en bastu eller vara i stallet, till att umgås med mormor på zoom. Vi har fått så himla spridda skurar.
Via telefon och internet har 4 490 enkätsvar inkommit. En del bara enstaka ord långa: "katten" eller "familjen", andra upp till ett halvt A4. Svaren har analyserats och delats in i sju olika kategorier, varav den som utmärker sig med flest svar är "sociala nätverk".
– Socialt umgänge var det som kom fram allra mest. Det handlar om alla former av sociala interaktioner, från nära och kära och familj, till klasskamrater för de som var studenter, eller en så enkel sak som att träffa sina kollegor och äta lunch.
Och det har krävts påhittighet för att kunna umgås trots covid-begränsningarna.
– Folk är så kreativa. De träffades bland annat i trapphus, grannar grillade tillsammans på gården, körer tränade över zoom. Vi människor vill ju vara med varandra, så då löser vi det. Det är så fascinerande.
Efter sociala interaktioner var det också vanligt att utföra av olika typer av aktiviteter, exempelvis träning, yoga och ridning, men också kulturella inslag, såsom att läsa böcker eller titta på teater via internet.
Studien kan vara viktig om vi skulle drabbas av en ny pandemi, menar Rakel Eklund.
– Hur kan vi hjälpa människor med saker som faktiskt får dem att må bra, och hur vet vi vad det är? Det är av den anledningen det finns ett intresse av att forska på det, säger hon.
Vilken respons har ni fått på studien?
– Den har varit överväldigande, folk har hört av sig och sagt vad som varit värdefullt för dem, till mig. Och så har media hört av sig. Jag tror det är för att vi pratar så mycket om saker som är negativa i vanliga fall, alltså pandemin har varit jobbig för oss alla. Men här får man en glimt av något som kan få oss att stå ut. Det är härligt att få läsa om något som är bra, vi pratar inte så ofta om det.
För hennes egen del har Ridcentret i Säva, några kilometer söder om Uppsala, spelat stor roll. Efter en lång tids uppehåll tog hon upp ridandet precis innan pandemin bröt ut, och försöker nu ta sig ut till Säva Ridcenter så ofta som möjligt.
Varför har just stallet varit så viktigt för dig?
– När man är här måste man vara närvarande, det går inte att tänka på annat medan man håller på. På det sättet har det gett en liten paus i pandemin. Man får träffa folk, och det är coronavänligt eftersom man är mycket utomhus. Och så får man ovillkorlig kärlek och värme från hästarna, i tider där vi ska hålla avstånd till varandra.