Uppsala kommuns revisorer riktar skarp kritik mot att kommunen inte redovisat sina exploateringsutgifter korrekt. Enligt en granskning som gjorts av revisionsföretaget Kpmg kan det handla om utgifter på över 1,3 miljarder kronor som inte redovisats på rätt sätt under de senaste 30 åren. Revisorerna anser att kommunen ”inte följt lag och god redovisningssed” när det gäller exploateringsverksamheten.
Enligt Erica Närlinge, som är ordförande för kommunrevisionen, kan felaktigheterna påverka både resultat- och balansräkningen.
– Redovisningen i kommunen ska vara korrekt, säger hon.
Totalt handlar det om 155 olika exploateringsprojekt, oftast investeringar i infrastruktur som behövts för att Uppsala ska kunna växa. Kommunen har som markägare anlagt gator, vägar, rondeller och annat i nya bostads- och affärsområden. Projekten har sålts vidare till olika fastighetsägare när de varit klara och kommunen har fått in de inkomster som förväntats. Så långt har allt gått rätt till. Men när ett projekt är färdigbyggt ska det stängas i kommunens redovisning. Underlagen för att kunna stänga dem är dock inte tillräckliga så det har inte gått att avgöra vad som byggts och hur det ska redovisas. Nu tvingas kommunen gå igenom alla projekt för att rekonstruera vad som hänt.
Enligt kommunens redovisningschef Thomas Backlund medger inte redovisningslagstiftningen att projekt som är för dåligt dokumenterade avslutas. Lagstiftning och praxis ska tillgodose ett allmänintresse och krav på en rättvisande bild.
– Vi måste därför åstadkomma en miniminivå av projektdokumentation. Den kommer att avgöra om vi kan matcha intäkter mot framtida avskrivning eller om de ska lyftas fram direkt vid avslut. Samtidigt som vi stänger ned historien krävs också att verksamhetens administrativa rutiner för pågående och kommande exploatering stärks för att garantera ordning framåt, förklarar han.
Om intäkterna inte matchar kostnaderna kan det innebära att kommunen måste öka sina avskrivningar med mellan 50 och 100 miljoner kronor per år. Det kan i sin tur påverka resultatet i kommunens bokslut, ett överskott kan förvandlas till ett underskott och det är ett problem när politikerna har krav på att leverera bokslut i balans.
Kan det leda till krav på besparingar på kommunens verksamhet som skola och omsorg?
– Nej. Kommunen har ju redan fått intäkterna från projekten genom åren. Det saknas inga pengar. Exploateringsverksamheten genererar totalt sett stora intäkter till kommunen och avslutet av dessa projekt kommer ge positiva resultateffekter. Men man måste pedagogiskt förklara varför det blivit på det här sättet och ta hänsyn till det i den ekonomistyrning som budgeten utövar, säger Thomas Backlund.
Hur det hela har kunnat fortlöpa under alla år utan att någon gripit in är det ingen som riktigt tycks veta. Många har arbetat med projekten genom åren och många som drivit dem har slutat.
– Jag tror det beror på okunskap och svag styrning. Projekten har varit dåligt definierade med otydliga avtal. Flera har varit väldigt stora och yviga, som utbygganden av stadsdelen Stenhagen, och pågått under så lång tid som 12-15 år. Till slut har man inte riktigt vetat var projekten börjat och slutat, man har tappat greppet, säger Thomas Backlund.
Effekten har blivit att färdigbyggda projekt har avstannat men inte avslutats. Sedan har man fortsatt med nästa eftersom trycket på tillväxt och exploatering är stort.
Nu håller dock kommunen på att stärka rutinerna.
– Vi har kommit en bit, men det kan bli mycket bättre. Exploateringsverksamheten är bara en del av kommunens verksamhet och den är stor och komplex, vi måste prioritera våra dagliga resurser mot många områden. Med ett metodiskt arbete och fokus på frågan som jag tycker vi har idag kommer vi att komma ut bättre och starkare för framtiden, säger Thomas Backlund.