Restaurangpersonal följs upp efter rökstoppet
Före rökstoppet på krogen 1 juli utsattes de flesta i personalen för stora mängder tobaksrök i jobbet. Drygt två tredjedelar rapporterade minst ett symptom från luftvägarna.
91 restauranganställda på nio orter deltar i studien, som nu går in i en andra omgång. Att det blivit bättre står redan klart.
— Jag har fått en behagligare arbetsplats. Nu slipper jag få torra, grusiga ögon och illaluktande kläder när jag jobbar, säger Karin Lamberthz, som är en av fem Uppsalabor som deltar i studien.
På torsdagen testades hennes lungfunktion vid Akademiska sjukhusets lungklinik. I likhet med vid den första testomgången före rökförbudet hade hon till och med något bättre värden än medelsvenskan.
Positiva erfarenheter
Under några dagar ska Karin Lamberthz också ha med sig ett par dosor, som mäter nikotinhalten i luften under några arbetspass. Hon är säker på att den kommer att vara avsevärt lägre än vid mätningen före rökstoppet.
— De enda rökiga ställena numera är precis vid utgångarna, säger hon.
Karin Lamberthz erfarenheter av rökförbudet hittills är nästan enbart positiva.
— Det har fungerat mycket smidigt utan några sura miner. Jag har inte hört någon i personalen eller gäster klaga över att de måste gå ut om de ska röka, säger hon.
Även positivt för rökarna
Att hon, som själv aldrig rökt, slipper utsättas för tobaksrök i jobbet är inte den enda positiva effekten av rökförbudet.
— Helt klart är också att rökarna röker mindre nu. De som tidigare kunde röka ett helt paket under en kväll går nu bara ut ett par gånger och röker, säger Karin Lamberthz.
Ytterligare en gång om cirka ett år ska Karin Lamberthz och övriga 90 deltagare i studien testa lungfunktionen, fylla i enkätfrågor om bland annat luftvägsbesvär och mäta nikotinhalten på sina arbetsplatser. Därefter återstår att barbeta alla uppgifterna till en samlad bild av hur rökförbudet på krogen påverkat de anställdas arbetsmiljö och hälsa.
Så jobbar vi med nyheter