Svar just nu
Aldrig tidigare har respiratorvården hamnat i sådant fokus som nu i coronavirusets spår. Det märker Filip Fredén, överläkare i intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Jag har nog aldrig fått så många frågor kring mitt jobb som nu, säger han.
Hur funkar egentligen en respirator?
– En respirator är en apparat som hjälper patienterna att andas. Den pumpar in och ut luft i lungorna genom ett rör i luftstrupen. Respiratorn kan kontrollera andningen helt, vilket görs vid operationer under narkos samt när patienten har svår lungsvikt. I ett senare skede när patienten blivit bättre ställer man in respiratorn så att den känner av och hjälper till när patienten vill ta ett andetag.
Vad håller respiratorn koll på?
– Andetagens storlek, antal andetag per minut, hur mycket syrgas luften ska innehålla och hur mycket övertryck det ska vara i lungorna. Coronapatienter och andra patienter med svår lungsvikt har lungor som lätt faller ihop eller är fyllda med sekret, och då behövs övertryck för att hålla lungorna öppna. Lungorna kan ta skada av för högt tryck, så det har man koll på. Respiratorn larmar så fort något avviker.
Är man alltid sövd när man ligger i respirator?
– I den första fasen av svår lungsvikt hålls man relativt djupt sövd. Senare lättar man på nedsövningen, men alla får smärtstillande och lugnande. Vi försöker ha patienterna så ytligt sövda som möjligt eftersom de mår bättre av det. Vi pratar med dem och berättar vad vi gör och att hunden därhemma passas eller att räkningarna är betalda. Att få patienterna att känna sig trygga och förstå vad som händer tror man spelar stor roll för hur man mår efteråt.
Hur upplever patienten att ligga i respirator?
– De som är djupt sövda kommer inte ihåg något. Bland de ytligt sövda finns det en del som hamnar i ett akut förvirringstillstånd. Vi kan uppleva att de är lugna och att vi får bra kontakt med dem, men när de vaknar upp kan de berätta de att de varit livrädda och exempelvis ha trott att vi varit onda eller andra saker som inte är verkliga. Vi har i dag en post-IVA-mottagning, så att de får besöka oss igen och veta mer om tiden de var inlagda.
Hur avgörs vem som behöver respirator?
– Om lungorna är så sjuka att det inte räcker med syrgasmask för att syresätta blodet över 90 procent behövs i regel respirator. Men det behövs också vid tillstånd som gör att luftvägen inte är fri, till exempel vid brännskador som leder till stora svullnader. Respiratorbehandlingen botar ingen, men den köper tid åt oss för att behandla grundsjukdomen.
Hur länge kan man ligga i respirator?
– Coronapatienter behöver ofta 10–14 dagar, vilket är längre än vid andra luftvägsinfektioner – varför vet vi inte riktigt. Ju längre man är i respirator desto större är risken att lungorna skadas av övertrycket. Bland de som ligger mer än en vecka är det också stor risk för lunginflammation eftersom man inte andas genom näsan, som ju filtrerar bort partiklar, och eftersom man inte kan hosta.
När avråds från respiratorvård?
– När behandlingen anses utsiktslös, alltså att förloppet inte kommer att kunna vändas. För äldre multisjuka personer kan det exempelvis vara mer rofyllt att få ligga kvar på sitt rum och dö. Vi följer de riktlinjer som finns.
Det har sagts att det är en jobbig död att kvävas, som man gör av corona. Stämmer det?
– En del patienter upplever svår andnöd och panikkänslor. Men eftersom syrebristen leder till sänkt medvetenhet tror jag inte att så många upplever att de kvävs. Dessutom får man morfin och ofta andra lugnande läkemedel för att lindra ångest och smärta.
Hur resurskrävande är respiratorvård?
– En specialistutbildad sjuksköterska och en specialistutbildad undersköterska kan tillsammans sköta två personer i respirator. Det är vård dygnet runt och det måste vara en person i rummet hela tiden för att ha koll på värdena och för att hindra att patienten vaknar till och exempelvis rycker ur röret ur halsen. I många länder får man binda fast patienternas händer för att hindra sånt, men inte i Sverige.
Handlade bristen på intensivvårdsplatser främst om brist på respiratorer eller personal?
– Främst personal. När pandemin startade hade Sverige 590 öppna intensivvårdsplatser, men nu har man lyckats mobilisera både personal och apparater vilket gör att det i dag finns lediga respiratorsplatser.