På avdelning 95 F intensivvårdas nyfödda barn som behöver medicinsk hjälp den första tiden efter födseln.
Men sedan ett tag tillbaka brottas man också med något annat: En stam av antibiotikaresistenta bakterier – MRSA – har fått fäste.
– Vi har haft smittan hos oss i ungefär ett år, och den fortsätter att spridas bland barnen, säger en sjuksköterska som jobbar på avdelningen.
MRSA är bakterier, eller gula stafylokocker, som är resistenta mot vissa antibiotika. Runtom i världen är det ett stort problem, inte minst på sjukhus. I Sverige är problemet inte lika omfattande ännu, men det är ganska vanligt att patienter som tidigare vårdats eller befunnit sig utanför Norden bär på bakterien när de söker vård i Sverige.
Det säger Jakob Morén, hygienläkare på Akademiska sjukhusets stödfunktion Vårdhygien.
– Det är så pass vanligt att man i de fallen alltid provtar för MRSA. Bakterien brukar försvinna av sig själv, men det kan ta månader, ibland år, säger han och förklarar att den effektivaste metoden för att bekämpa MRSA är att rengöra ytor med alkohol och att vara noggrann med den basala handhygienen.
På 95 F är det normala att ett par, tre barn per år bär på MRSA när de kommer till avdelningen. Oftast sker ingen spridning till andra barn eller familjer.
Men i april i år hade plötsligt fyra barn bakterien samtidigt. Regionens smittskyddsenhet kunde konstatera att bakterierna kom från samma stam, alltså härstammade från samma källa.
– Därför är det troligt att de har smittats här i verksamheten, säger neonatalvårdens sektionschef Erik Normann.
Sjukhuset kunde därefter spåra bakterien bakåt i tiden, och hittade en kedja av fall tillbaka till en patient i mitten av 2022.
– På något sätt har bakterien vandrat från patienten till någon hand eller ett föremål, och sedan funnits i miljön tills någon fört den vidare, säger Erik Normann.
Sedan i april provtar avdelningen alla bebisar en gång i veckan.
– Det gick ett tag och vi tänkte att det här har vi under kontroll. Men i slutet av maj dök det upp ett fall till, och vi har anledning att tro att även den bakterien kommer från samma stam.
Totalt har nu åtta barn smittats.
Bakterierna verkar dels leva kvar på ytor på avdelningen. Men det finns också en annan tänkbar källa till smittspridningen: personalen. Det säger sjuksköterskan UNT pratat med, som menar att det handlar om underbemanning.
– Jag kan vara ensam på natten i en sal med fyra barn i respirator. Det händer flera gånger varje natt att jag hjälper ett barn när det larmar hos ett annat. Egentligen måste jag följa rutinerna med att ta på plastförkläde och sprita händer och armar, men om det handlar om liv och död ... ja, jag hinner kanske blaska på mig handsprit men den ska ju helst självtorka i några sekunder. Ofta tror jag inte att man tar sig den tiden, för man försöker rädda barnet.
Erik Normann delar den bilden.
– Det är en intensivvårdsmiljö, helt plötsligt händer det saker och man måste agera fort. Då blir hygienen underordnad och så ska det vara, vi ska rädda liv i första hand.
Finns risk att underbemanning har bidragit till smittspridningen?
– Det är en möjlighet. Det absolut viktigaste är att alla följer hygienrutinerna, men det är vetenskapligt känt att överbelastning, underbemanning och dåliga lokaler är tre faktorer som kan leda till spridning av MRSA, säger Erik Normann och tillägger:
– Det går inte att göra odlingar på miljön, så det är omöjligt att veta exakt var bakterierna finns. Det som går däremot, är att provta människor.
Nu topsas därför all vårdnära personal. Totalt ska 200 anställda provtas.
Flera nya hygienrutiner har införts på avdelningen, främst för att motverka antibiotikaresistens. Erik Normann poängterar att MRSA inte är farligare än andra bakterier. Och även om det händer att nyfödda barn avlider på grund av MRSA så har ingen på 95 F dött av den aktuella bakteriestammen.
Är ni oroliga för barnens hälsas skull?
– Det är vi alltid, eftersom de är hos oss för att de är sjuka, men inte med tanke på MRSA-situationen. Vi har en strategi och vet vilka alternativa penicillin vi ska använda om behov uppstår, så då kan vi behandla barnen. Bakterierna kommer att försvinna av sig själva förr eller senare, och då kan vi gå tillbaka till våra vanliga antibiotika-rutiner. Vi måste bara vara uthålliga, säger Erik Normann.