Resistens hotar den moderna vården

Flera av den moderna medicinens stora landvinningar hotas av det växande problemet med bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika.

Uppsala2008-09-19 01:02
Det varnar företrädare för den internationella nätverksorganisationen React, med säte i Uppsala, i dag i nätupplagan av den medicinska tidskriften British Medical Journal. React verkar mot uppkomsten och spridningen av bakterier som antibiotika inte biter på.
- Görs inget nu kan vi redan inom fem till tio år stå utan effektiva antibiotika som behövs för att förhindra livshotande bakterieinfektioner i samband med stora operationer, organbyten och cancerbehandling med cellgifter. Redan i dag uppträder i många länder bakteriestammar som är resistenta mot alla tillgängliga antibiotika, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Akademiska sjukhuset och ledare för React.

I Sverige är arbetet med att motverka spridningen av resistenta bakterier sedan länge en prioriterad fråga, men globalt har den ägnats alltför litet uppmärksamhet, anser Otto Cars.
- Världshälsoorganisationen har visat mycket låg aktivitet inom detta område. Samtidigt har resistensproblemet i global skala accelererat i en takt som överträffat mina värsta farhågor. Eftersom mikroorganismer inte känner några gränser är detta ett problem som angår hela världen och som kräver globala lösningar, säger han.

Enligt React är det framför allt inom tre områden som det krävs omedelbara tuffa åtgärder:
På både internationell och nationell nivå måste politiska ledare prioritera frågan.
Både vårdtagare och vårdgivare måste ändra sitt beteende så att antibiotika inte används vid mindre allvarliga infektioner, som ändå brukar läka ut av sig själva.
Helt nya typer av effektiva antibiotika måste utvecklas.
- Nästan alla antibiotika vi använder utvecklades för mer än 40 år sedan och i dag finns bakteriestammar som är resistenta mot alla. Behovet av antibiotika som biter på sådana multiresistenta bakterier är enormt, men intresset från läkemedelsindustrin att utveckla dem har varit minimalt, säger Otto Cars.

Han och React anser att industrins vinstintresse är en otillräcklig drivkraft för att ta fram helt nya typer av antibiotika, i synnerhet om dessa bara ska användas i liten skala som ett slags reservläkemedel när befintliga antibiotika inte fungerar.
- Det är uppenbart att läkemedelsindustrin i dag inte tillgodoser samhällets behov av nya antibiotika. Därför måste helt nya former av samarbeten mellan offentliga organisationer och privata företag utvecklas, säger Otto Cars.
FAKTA/Antibiotika
I Sverige finns ett 60-tal antibiotikapreparat. Nästan alla är "naturmediciner". Penicilliner, tetracyckiner och cefalosporiner till exempel är stora grupper antibiotika som har sitt ursprung i ämnen i olika mögelsvampar.
Resistenta bakterier har mutationer i sin arvsmassa gör att som dem mindre känsliga eller helt motståndskraftiga mot ett eller flera antibiotika.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!