Många inlägg på Tiktok handlar om utseende.
Många tonåringar tillbringar timmar varje dag på Tiktok. Och störst är Tiktok bland tjejer.
Liksom andra sociala medier har Tiktok algoritmer som läser av användarens beteende och sedan förser personen med mer sådant innehåll. UNT testade de här algoritmerna i praktiken för att se vilken typ av inlägg en ung person kan få.
Vi skapar profilen Tilda, 18 år, som bor i Uppsala. Sedan börjar vi scrolla.
Från början är klippen som dyker upp blandade. En gullig kattunge, en tjej som ger mascaratips, folk på gatan i New York, killar som testar hamburgare.
Genom att stanna en stund extra vid videos som visar skönhetstips ändras flödet snabbt till nästan enbart sådana inlägg.
Vi stannar kvar några sekunder längre vid varje video som på något sätt berör utseende. Det ger utdelning direkt. Efter bara fem-sex minuter handlar de flesta inläggen om sminktips, hårstajling, kläder och ansiktsvård. Vi får också en hel del tips om hur man attraherar killar samt hur man är feminin (två av tipsen: bär kjol/klänning och "be smart, play dumb").
Efter omkring en halvtimmes scrollande kommer det första inlägget om botox. Vi stannar kvar en stund vid det. Algoritmen tycks direkt registrera intresset, för bara någon minut senare dyker nästa botoxinlägg upp, följt av en video om fillers. Ytterligare några minuter senare handlar omkring vartannat inlägg om fillers/botox.
Efter någon halvtimme dyker det första inlägget om botox upp. Det följs snart av fler botox- och fillersvideos.
Det här visar vilken kraft det finns i algoritmerna, som påverkar många ungas liv.
Forskning visar att många unga tjejer mår dåligt av utseendepressen i sociala medier. I en undersökning från 2021 uppgav hälften av tjejerna i åldern 18–24 år (den yngsta gruppen i studien) att inläggen de får upp i sina flöden skapar stress över det egna utseendet.
– Varenda studie visar samma sak: Den faktor som är starkast kopplad till psykisk ohälsa är när ungdomar på sociala medier hittar nya fel på sin kropp. Flickor exponeras mer för det här, men de killar som exponeras i samma utsträckning mår lika dåligt så vi får inte glömma dem, säger Lisa Thorell på Karolinska institutet, som forskar om sociala medier och psykisk ohälsa.
En del influencers sprider livsfarliga ideal. En trend är till exempel att visa upp sina revben, så kallat rib cage bragging.
– Vissa har enormt många följare och många unga tjejer blir väldigt påverkade av det här.
"Det är svårt för unga att värja sig, särskilt om självkänslan är låg redan från början", säger forskaren Lisa Thorell om utseendepressen i sociala medier.
Det är nämligen svårare för unga att värja sig, enligt Lisa Thorell. Statistik visar dessutom att åldern då man använder sociala medier som mest numera är vid 13. För några år sedan var peaken i 16-årsåldern. Det får konsekvenser.
– Barn som börjar redan i 9-10-årsåldern har inte alls samma möjlighet att förhålla sig kritiska till vad de ser. Sociala medier skapar en otroligt stark kroppsfixering långt ner i åldrarna. Bakom detta ligger starka kommersiella krafter.
Vad tänker du om att flödet på Tiktok blir likriktat så snabbt?
– Jag har fått samma resultat när jag testat. Algoritmerna är jättestarka. Men det finns ju en hel del positivt på Tiktok också. Hamnar man i andra algoritmer kan man till exempel få upp en massa bra recept på maträtter.
Hur ska man som förälder förhålla sig till barnens sociala medier?
– Som förälder behöver man försöka hjälpa sitt barn att hitta andra aktiviteter så att de digitala medierna inte tar över livet. Och också prata med barnen om algoritmer och om hur lätt det är att fastna i dem. Det behöver även vi vuxna tänka på, för vi fastnar ju också i bubblor.