Enligt Statistiska centralbyrån har 18 procent av städarna minst en förälder som arbetar som städare. Men yrkesvalet var ingen självklarhet varken för Lotte och Fredrik Söder. Morgontimmarna är på väg att ta slut och Allt i städs anställda har redan åkt ut till dagens kunder. Fredrik Söder började arbeta klockan 6. Han tycker om att starta dagen tidigt då det fortfarande är lugn och ro i källaren i Boländerna där städfirman har sin bas. Han är delägare, och hans mamma Lotte Söder är både delägare och vd för firman som har tio anställda och gör allt från hemstäd och flyttstäd till fönsterputs och trappstädning.
Det var slumpen som gjorde dem till egenföretagare. För sex år sedan skulle företaget som Lotte Söder arbetade på läggas ned och de anställda stod inför tre val: att bli uppsagda, bli uppköpta av någon annan eller ta över firman. Lotte Söder och några andra anställda valde det sista. Kunderna, städmaterialet och bilarna fanns där redan.
– Allt var ju serverat på ett silverfat. Vi bytte bara namn och ägande. Jag har inte ångrat mig en sekund, men jag hade aldrig hakat på om det handlat om att bygga upp något från grunden.
Numer städar hon inte så ofta utan sköter kontoret och planeringen. Hon tar av sig de tunna plasthandskarna för att visa varför. Handflatorna är täcka av sår och flagnande hud.
– Jag har ärftlig psoriasis och kan inte längre hjälpa till som förut. Bara att hålla i en sopskyffel gör ont.
Valet att bli städare var inte självklart vare sig för Lotte eller för Fredrik Söder. Som barn följde Lotte ibland med sin mamma Annamaria Blom när hon städade i Universitetshuset och på V-Dala nation.
På den tiden fick studenterna rummen städade och hon fick rollen som ett slags extramamma för de unga studenterna.
– Mamma hade alltid en yrkesstolthet och trots att mina kamraters mammor kanske hade finare titlar har jag aldrig skämts för det mamma gjorde. Men jag hade absolut ingen tanke på att slita med samma sak som hon.
Lotte Söder började i stället inom åldringsvården, men när sonen Fredrik föddes med en hjärtsjukdom sa hon upp sig. Att ha sjukdom runt sig både hemma och på jobbet blev för tungt. I stället började hon städa precis som sin mamma.
– Det är ett ganska lätt jobb som man inte behöver utbildning för, säger hon.
39-årige Fredrik har haft en krokig yrkesbana. Han beskriver sig som en nyfiken, rastlös person och har velat pröva på många olika arbeten. Han är utbildad slaktare och har tidigare kört budbil, varit fastighetsskötare och sorterat virke på ett sågverk. Städningen lockades han till av sin mamma som behövde ett handtag på firman.
– Jag halkade in på ett bananskal. Jag hade aldrig hoppat på det här utan mamma. Lönen är hygglig och det är bra arbetskamrater. Det rullade på och jag blev kvar.
Han gillar städjobbet och tror att han kommer att fortsätta i branschen tills det är dags för pension och ser heller inga större problem med att ta order från sin mamma.
– Ibland har vi olika åsikter så klart och jag kan tänka att hon är en jäkla dumskalle. Men för det mesta går det jättebra.
Bägge är däremot överens om att det är viktigt att skilja på rollerna om det ska fungera.
– Mellan 7–16 är jag vd och inte Fredriks mamma. Och ingen ska få säga att chefens son har det bättre än andra anställda, säger Lotte Söder bestämt.
– Nä det är väl snarare tvärtom. Jag får alla skitjobben, säger sonen med ett skratt.
Fördelarna med städyrket tycker de är att det är ett fritt och varierande arbete som innehåller många intressanta människomöten. Någon nackdel med yrket kan varken Lotte eller Fredrik Söder komma på. Fast att städa det egna hemmet är inte alls lika roligt som att städa andras.
– Nä att putsa fönster hos en kund kan vara ganska kul eftersom man träffar nya människor, men att putsa de elva fönstren i mitt hus är verkligen skittrist, säger Fredrik Söder.