Läs mer: Fel att räkna med fullbelagda skolor
Läs mer: Nya protester mot Uppsalas skolval
Läs mer: Får inte gehör trots missnöje
Oliver Alenius är en av de elever som får åka skolskjuts från Nåntuna till Stordammens skola. Hans mamma Reneida Soomre är upprörd över det hon ser som ett orättvist system. Andra elever, som har närmare till Stordammens skola, har kommit före vid antagningen till Uppsävjaskolan, som ligger betydligt närmare.
– Vi måste gå ner i arbetstid för att få vardagen att fungera, säger hon.
Familjen har 877 meter till Nåntunaskolan, enligt kommunens mätmetod. Till Uppsävjaskolan är det 1 460 meter. Åndå har de placerats i Stordammens skola, 2,5 kilometer bort. Samtidigt har barn som bor mindre än 700 meter från Stordammens skola fått plats vid Uppsävjaskolan.
Det system kommunen använder vid skolplaceringarna kallas relativ närhet. Det innebär att en jämförelse av avståndet till den sökta skolan görs med närmaste alternativa skola. Syftet är att ingen elev ska få orimligt långt till sin skola.
Men när söktrycket till både den närmaste skolan och den näst närmaste skolan är högt är det många som inte kommer in på någon av skolorna. Eftersom de enligt kommunens system har en skola som ligger närmare bostaden får de en låg prioritering vid antagningen till den alternativa skolan som ofta är deras andrahandsval. Ingen hänsyn tas till att de inte kom in vid den närmaste skolan.
Enligt UNT:s beräkningar är det 18 elever som i höstas inte fick plats varken vid Nåntunaskolan eller vid Uppsävjaskolan, och som i stället skulle antagits till Uppsävjaskolans förskoleklass om man gjort en jämförelse med Stordammens skola, den skola där de nu placerades. Den här principen kommer att bli än viktigare vid nästa års skolval då konkurrensen om platserna blir hårdare för de föräldrar som inte kan hänvisa till syskonförtur.
Flera av de berörda familjerna har överklagat skolplaceringarna till förvaltningsrätten. I flera tidigare domar har kommunen fått rätt. I dessa fall har förvaltningsrätten inte tagit ställning till hur kommunens urvalsprincip tillämpas i praktiken.
Nu ger dock förvaltningsrätten kommunen bakläxa i sex domar om skolplaceringar i Nåntuna/Sävja. Det kan ”inte anses klarlagt att de elever som beviljats plats i den ifrågavarande skolan varit beroende av att placeras där för att kunna gå i en skola nära hemmet”, skriver förvaltningsrätten och upphäver kommunens skolplacering.
Kommunen anser dock fortfarande att de har rätt och tänker överklaga till kammarrätten.
– Både kammarrätten, Skolinspektionen och Skolväsendets överklagandenämnd har gett oss rätt när de prövat tidigare fall. Vi eftersträvar att ha en så legitim och rättvis modell som möjligt, säger Caroline Hoffstedt (S), kommunalråd och ordförande i utbildningsnämnden.
Jag har läst domarna du hänvisar till och de tar inte ställning till hur principen tillämpas. I kammarrätten handlade det till exempel om ett barn med växelvis boende och frågan var om folkbokföringsadressen skulle användas som utgångspunkt vid antagningen.
– Då läser vi domarna på olika sätt, säger Caroline Hoffstedt.
Varför kan ni inte göra jämförelsen med den skola där barnen skulle placeras om de inte kommer in?
– Alla måste få samma chans att konkurrera. Börjar vi möblera om skulle det gynna den här föräldragruppen medan andra grupper missgynnas.
På vilket sätt blir man missgynnad om barnet placeras vid den närmaste skolan om det innebär att en annan elev slipper åka skolskjuts till samma skola?
– Grunden är det fria skolvalet. Vi försöker skapa en modell som gör att alla ska få sitt förstahandsval. Jag beklagar att vi inte lyckas i samtliga fall.
När ni återinför syskonförturen säger du att kommunen inte kan vara byråkratisk och fyrkantig i tillämpningen av regelverket. Gäller inte det här?
– V kan inte tillämpa principerna på olika sätt för olika invånare eller bostadsområden i kommunen.