När pappan kom för att hämta sin dotter, som är i sexårsåldern, uppgav rektorn att bara mamman fick hämta barnet. Enligt rektorn hade socialtjänsten fattat ett beslut med den innebörden. Under diskussionen uppstod tumult på skolgården som slutade med att skolpersonal lyfte ut flickan från pappans bil och tog henne tillbaka till skolan. Senare följde flickan med sin mamma hem.
Som svar på pappans frågor förklarade rektorn att hon fått information direkt från socialtjänsten om beslutet. Senare visade det sig att det var flickans mamma som lämnat uppgiften till rektorn. Något beslut som hindrade pappan från att hämta barnet fanns inte.
Rektorn åtalades men nekade till brott och uppgav bland annat att hon uppfattat mammans uppgifter som korrekta och att hon kontrollerat dem så långt möjligt. Domstolen håller inte med. Enligt rätten hade det varit "självklart och naturligt" att kontrollera direkt med socialtjänsten om det verkligen fanns ett beslut.
Rektorns vägran att lämna barnet till pappan var därmed olaglig. Hon skulle, enligt domstolen, inte heller ha påstått att det fanns ett beslut från socialtjänsten. Domstolens slutsats är att rektorn åsidosatt vad som gällt för hennes uppdrag.
Rätten slår också fast att agerandet utgjorde myndighetsutövning och att rektorn varit, i lagens mening, oaktsam även om hon inte haft direkt uppsåt att begå brott. Rektorn döms för tjänstefel till 50 dagsböter.