Det visar uppgifter från årets vårkoll, den tredje i ordningen där intresserade personer runtom i landet under valborgsmässohelgen samlade in observationer av blåsippa, tussilago, vitsippa, sälg, björk och hägg.
– Det är helt normalt med variationer från år till år av när blomningen respektive lövsprickningen startar i olika delar av landet. Trots årets bakslag är dock den långsiktiga trenden att dessa vårtecken tenderar att komma allt tidigare, säger Kjell Bolmgren, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare av den svenska fenologinätverket.
Även om vårkollen under valborgsmässohelgen bara pågått under tre års tid är idén att låta allmänheten rapportera observationer som forskare sedan kan analysera inte ny. Under flera decennier från 1870-talet och framåt fyllde apotekare, präster, folkskollärare och andra betrodda samhällsmedborgare på särskilda blanketter in sina observationer av vårtecken.
– Tack vare deras observationer kan vi i dag göra jämförelser med vårens ankomst mer än 100 år tillbaka i tiden. Om vårkollen fortsätter att vara framgångsrik kommer den också att hjälpa oss att få en bild av hur mycket de enskilda arterna som förknippas med vårens ankomst påverkas av de fortsatta klimatförändringarna, säger Kjell Bolmgren.
Om man jämför genomsnittet för flera år kommer sådana riktigt tidiga vårtecken som tussilago och blåsippa ungefär två veckor tidigare i dag jämfört med för 100 år sedan. För senare vårtecken som björkens lövsprickning är skillnaden inte fullt så stor.
– Trots bakslaget för vårens ankomst visar årets vårkoll att björkarnas lövsprickning hade kommit igång i delar av Götaland och Svealand under valborgshelgen. För 100 år sedan brukade det däremot dröja till strax efter valborg innan björkarnas lövsprickning startade i sydligaste Sverige, säger Kjell Bolmgren.
Vårkollen är ett initiativ av Svenska Botaniska Föreningen i samarbete med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Årets vårkoll omattade mer än 8 000 observationer från över 1 200 platser runtom i landet.
– Ett glädjande resultat eftersom det är hela 75 procent fler observationer än förra året. Det talar för att vårkollen nu blivit så känd att den går från en utvecklingsfas in i ett skede där datamängderna börjar bli tillräckligt stora för att bli ett viktigt hjälpmedel i vår forskning. På egen hand skulle vi forskare aldrig kunna samla in alla dessa uppgifter, säger Kjell Bolmgren.