Enligt Mikael Köhler varken kör eller underhåller regionen helikoptrarna själva, istället hyr de in bolag för detta. Men bolagen konkurrerar på en internationell marknad där flera länder gör anspråk på samma resurser. Därför måste regionen se till att trygga den kompetens man har.
– Det är risk för en brist på helikopterbemanning på nationell nivå inför sommaren. Vi måste säkerställa att vi kan hålla helikoptern i luften, säger Mikael Köhler som är hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala.
Det luftburna intensivvårdsteamet på Akademiska sjukhuset är det enda av sitt slag i Sverige. Regionens ambulanshelikopter har flugit kors och tvärs över landet under pandemin. Även om antalet vanliga sjuktransporter gått ner har covidpatienterna varit desto fler.
Under årets första fyra månader har det gjorts 103 iva-flygningar. Det kan jämföras med 86 under samma period 2019 och 88 under 2020.
Tredje vågen av pandemin har tagit hårt på helikopterresurserna. 40 av de 103 transporterna i år har gjorts under april månad och det innebär att man ibland varit tvungen att rycka ut flera gånger om dagen. Under 2019 gjordes bara 27 transporter i april och 2020 gjordes 30 transporter under samma månad.
För att kunna flytta patienter till andra delar av landet krävs personal som kan underhålla helikoptern mellan flygningarna. Både tillgången på piloter och vårdpersonal är säkrad och nu pågår förberedelserna för att lösa bemanningen av tekniker som kan underhålla helikoptern under sommaren.
"Det kostar att flytta patienter med helikopter men det vi vinner går inte att mäta i pengar", säger Mikael Köhler, Region Uppsala.
– Vi varken kör eller underhåller helikoptrarna själva – vi hyr in bolag. Men de konkurrerar på en internationell marknad och våra grannländer i Europa gör också anspråk på samma resurser som oss. Därför måste trygga den kompetens vi har, säger Mikael Köhler.
Om man inte lyckas säkra upp resurserna till sommaren kan man vara tvungen att ta till andra lösningar.
– Det finns andra sätt att hålla verksamheten igång – Försvarsmakten och Kustbevakningen har tillgång till helikoptrar och man kan även köra ombord ambulanser på herculesplan. Men lättast är om vi löser det och det ska vi göra, säger Mikael Köhler.
Mikael Köhler beskriver ambulanshelikoptern i Uppsala som avgörande för Sveriges intensivvård av covidsjuka.
– Det är den säkerhetsventil vi har som kan garantera att vi i krissituationer utnyttjar landets samlade intensivvård på bästa sätt.
Är det dyrt?
– Det kostar att flytta patienter med helikopter men det vi vinner går inte att mäta i pengar. Det måste få kosta att om nödvändigt kunna flytta en patient till Skåne.
"Det är risk för en brist på helikopterbemanning på nationell nivå inför sommaren", säger Mikael Köhler, Region Uppsala.
Eftersom intensivvården är så pass krävande finns få platser på varje sjukhus i landet och därför är det livsavgörande att kunna flytta patienter snabbt. Sjukhus med färre patienter kan därmed avlasta de vars patienttryck är på väg att slå i taket. Det berättar Per Bondegård, sektionschef för luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset. Men det är inte fritt från risker.
Per Bondegård är sektionschef men även operativ sjuksköterska 20 procent av sin arbetstid.
– Man lämnar en kontrollerad miljö där man nästan alltid kan be någon annan om hjälp om något oväntat inträffar. När vi väl är i luften finns ingen man kan be om hjälp. Sedan har vi klimat- och väderförhållanden som kan spela in. Allt detta ska vi klara på några få kvadratmeter, säger Per Bondegård.
Sjuksköterskorna och läkarna som jobbar ombord på helikoptern måste ha samma utbildningsnivå och utrustning som en reguljär intensivvårdsavdelning.
Varför tar man helikoptern?
– Det är det säkraste sättet att flytta dessa sköra patienter. Det skulle behövas fler sådana enheter, säger Per Bondegård.
Mikael Köhler, Region Uppsala.