Många som gripits misstänkta för brott i våldsvågen i Uppsala har varit under 18 år. Alltså är de i lagens mening barn. På måndagen satt nio personer under 18 år i häktet i Uppsala.
– Att våldsvågen pågår i Uppsala gör situationen extremt pressad, säger Pernilla Vikström, chef för Kriminalvården i Uppsala.
Ytterligare drygt tio barn har gripits misstänkta för brott i Uppsalaområdet, men är placerade på andra häkten i regionen, enligt polisens uppgifter.
Totalt är alltså över 20 barn häktade just nu för inblandning i våldsvågen. Här finns bland annat en 15-åring som misstänks för mordet på en 60-årig kvinna i Brillinge, och en minderårig misstänkt för mordförsök i Stenhagen.
De många barnen är en särskild utmaning i en redan mycket pressad situation för Kriminalvården, förklarar Pernilla Vikström.
– Läget är oerhört maxat. Barn kräver extra insatser för att vi ska klara reglerna, men häktet här är inte byggt för att ha så här många barn samtidigt, säger Pernilla Vikström.
Häktet i Uppsala är för tillfället fullt. Totalt satt under måndagen 62 personer inlåsta här. I grunden har häktet 50 platser, men även arresten och besöksrum kan användas. Allt är nu fullt. Konsekvensen blir mindre tid för varje intagen och sänkta ambitioner.
– Vi klarar egentligen inte vårt uppdrag nu i och med att vi måste placera i arresten, säger Pernilla Vikström.
Av de 62 häktade har ungefär 45 att göra med våldsvågen.
– Det är förstås sorgligt, även om de misstänks ha begått grova brott. Och det är skrämmande för oss som aldrig har varit med om något sådant här förr, säger Pernilla Vikström.
Barn har rätt till betydligt fler timmar av så kallade isoleringsbrytande insatser än andra häktade. Det kan handla om få komma ur sin cell och spela pingis eller spel, ta en promenad, läsa läxor, eller ha motiverande samtal med någon ur personalen. Att inte nå upp till kraven när det gäller sådana här aktiviteter likställs med tortyr, enligt Europarådet. Sverige har tidigare fått kritik just för att isolera sina intagna.
– Jag tror att de flesta far illa av att vara häktade, men när det gäller barn är riskerna generellt större, de mår helt enkelt ännu sämre, säger Pernilla Vikström.
Klarar ni er under den nivån i dag?
– Inte för alla, men för barnen gör vi det, i alla fall nästan. När vi tittade senast så nådde vi målet till 90 procent. Sedan ska man veta att insatsen är en rättighet de häktade har, som de kan säga nej till.
För polisen är de många gripna ett tecken på framgång i polisarbetet. De omkring 45 personerna som gripits i Uppsalaområdet som en del av polisens särskilda insats mot gängkrigen är misstänkta för bland annat mord, mordbrand, förberedelse och försök till mord, allmänfarlig ödeläggelse och försök till allmänfarlig ödeläggelse.
– Men vi är inte nöjda, även om vi griper många just nu och har lyckats stoppa våldsbrott. Många är ju häktade efter att brottet har begåtts, säger Mathias Rutegård, presstalesperson på polisen.
Enligt honom är det normala att mellan 20 och 30 personer sitter i häktet, nu är det alltså mer än det dubbla. Även polisens arbetssituation påverkas av att så många är barn.
– Det ställer högre krav på oss eftersom vi måste hantera de ärendena mycket snabbare, säger Mathias Rutegård.