Nils Gottfries är professor emeritus i Nationalekonomi vid Uppsala universitet och spår en mörk framtid för allas plånböcker.
Under torsdagen kom beskedet att inflationen ökade till 6,1 procent, vilket är den högsta inflationen på 30 år.
Nils Gottfries, professor emeritus i nationalekonomi vid Uppsala universitet spår en mörk framtid för Uppsalabornas plånböcker.
– Generellt kan man säga att man har prisuppgångar på energi, bensin och vissa råvaror vilket kommer att slå igenom på alla varor.
Till exempel ökar kostnaderna för transporter när bensinpriserna ökar och då hamnar de kostnaderna på alla varor som transporteras, vilket är nästan alla. Priserna på drivmedel har redan ökat mellan 36 och 60 procent sedan 2021 enligt SCB.
– Bensinpriserna kommer inte att drabba åkerierna utan de kommer höja sina priser vilket slår mot alla varor. DEt är så marknadsekonomin fungerar. Det är inte någon specifik grupp som drabbas mer än någon annan. Vi blir alla fattigare och det finns inget vi kan göra åt det.
Den tillfälligt sänkta bensinskatten där dieselpriset kommer sänkas med 5 kronor litern och bensinpriset med 4 kronor litern, som ska införas från 1 maj, är inte någon lösning enligt Nils Gottfries, eftersom kostnaden för bensin och diesel ändå finns där.
– Det är ju främst medelklassen i storstäderna som gynnas av det förslaget och pengarna ska ju tas från skatten så det blir bara att andra grupper betalar för att den här gruppen ska få billigare bensin.
Prisuppgångar på energi och drivmedel kommer att påverka alla varor, såsom till exempel matvaror.
Vid sidan av de höjda priserna på drivmedel, energi och de indirekta prishöjningar de leder till har världsmarkandspriserna på vete också gått upp när stora exportörer som Ryssland och Ukraina minskar sin export drastiskt till följd av kriget.
– Om det finns någon vinnare i allt detta så är det de svenska bönderna som får del av de ökade vetepriserna. Så vissa delar av jordbruket kan gynnas men inte alla.
Inflation brukar ju hävas med höjd ränta, är det nästa steg?
– Ja räntorna är på väg upp. Men hur mycket de kommer att öka beror på lönerörelsen. Om man även i fortsättningen har återhållsamma löneökningar så kan Riksbanken ha is i magen och räkna med att inflationen faller tillbaka.
Så vi ska acceptera högre priser och lägre löner?
– Ja. Om vi försöker kompensera med högre löner så blir inflationen också högre, räntorna stiger, priserna höjs och vi blir ännu fattigare.