Nils Gottfries Àr professor emeritus i Nationalekonomi vid Uppsala universitet och spÄr en mörk framtid för allas plÄnböcker.
Under torsdagen kom beskedet att inflationen ökade till 6,1 procent, vilket Àr den högsta inflationen pÄ 30 Är.
Nils Gottfries, professor emeritus i nationalekonomi vid Uppsala universitet spÄr en mörk framtid för Uppsalabornas plÄnböcker.
â Generellt kan man sĂ€ga att man har prisuppgĂ„ngar pĂ„ energi, bensin och vissa rĂ„varor vilket kommer att slĂ„ igenom pĂ„ alla varor.
Till exempel ökar kostnaderna för transporter nÀr bensinpriserna ökar och dÄ hamnar de kostnaderna pÄ alla varor som transporteras, vilket Àr nÀstan alla. Priserna pÄ drivmedel har redan ökat mellan 36 och 60 procent sedan 2021 enligt SCB.
â Bensinpriserna kommer inte att drabba Ă„kerierna utan de kommer höja sina priser vilket slĂ„r mot alla varor. DEt Ă€r sĂ„ marknadsekonomin fungerar. Det Ă€r inte nĂ„gon specifik grupp som drabbas mer Ă€n nĂ„gon annan. Vi blir alla fattigare och det finns inget vi kan göra Ă„t det.
Den tillfÀlligt sÀnkta bensinskatten dÀr dieselpriset kommer sÀnkas med 5 kronor litern och bensinpriset med 4 kronor litern, som ska införas frÄn 1 maj, Àr inte nÄgon lösning enligt Nils Gottfries, eftersom kostnaden för bensin och diesel ÀndÄ finns dÀr.
â Det Ă€r ju frĂ€mst medelklassen i storstĂ€derna som gynnas av det förslaget och pengarna ska ju tas frĂ„n skatten sĂ„ det blir bara att andra grupper betalar för att den hĂ€r gruppen ska fĂ„ billigare bensin.
PrisuppgÄngar pÄ energi och drivmedel kommer att pÄverka alla varor, sÄsom till exempel matvaror.
Vid sidan av de höjda priserna pÄ drivmedel, energi och de indirekta prishöjningar de leder till har vÀrldsmarkandspriserna pÄ vete ocksÄ gÄtt upp nÀr stora exportörer som Ryssland och Ukraina minskar sin export drastiskt till följd av kriget.
â Om det finns nĂ„gon vinnare i allt detta sĂ„ Ă€r det de svenska bönderna som fĂ„r del av de ökade vetepriserna. SĂ„ vissa delar av jordbruket kan gynnas men inte alla.
Inflation brukar ju hÀvas med höjd rÀnta, Àr det nÀsta steg?
â Ja rĂ€ntorna Ă€r pĂ„ vĂ€g upp. Men hur mycket de kommer att öka beror pĂ„ lönerörelsen. Om man Ă€ven i fortsĂ€ttningen har Ă„terhĂ„llsamma löneökningar sĂ„ kan Riksbanken ha is i magen och rĂ€kna med att inflationen faller tillbaka.
SÄ vi ska acceptera högre priser och lÀgre löner?
â Ja. Om vi försöker kompensera med högre löner sĂ„ blir inflationen ocksĂ„ högre, rĂ€ntorna stiger, priserna höjs och vi blir Ă€nnu fattigare.