Plast används till mycket. Här saluförs portionsförpackningar med gröt för barn.
Fokus klimatet
Ungefär 47 procent av hushållens plastförpackningar slängs i soporna och eldas upp. För Uppsalabornas del handlade det i fjol om cirka 2 100 ton som hamnade bland det brännbara avfallet.
Om plasten i stället lämnades för återvinning, exempelvis vid någon av Uppsalas återvinningsstationer, hade det gett flera positiva effekter. Dels skulle utsläppen av koldioxid minska, med fördel för klimatet. Dels skulle det gå att tillverka nya plastartiklar av en del av det som nu går upp i lågor.
Till det positiva hör att Uppsalaborna blir allt bättre på att lämna sina plastförpackningar för återvinning. 2010 var resultatet tre kilo insamlad plast per Uppsalabo. I fjol hade mängden ökat till nio kilo, det vill säga en tredubbling sedan 2010.
Vad händer då med de plastförpackningar som samlas in? Svaret är att bara hälften av den återanvänds och blir ny plast. Resten eldas upp i bland annat värmeverk och blir fjärrvärme.
Att inte all plast från återvinning stöps om till ny plast har flera orsaker, exempelvis att bara hälften av förpackningarna är designade för återvinning.
– En del kasseras för att det inte finns tillräcklig efterfrågan på återvunnen plast av den typ som framställs, säger Mattias Philipsson, vd vid företaget Svensk Plaståtervinning.
Svensk Plaståtervinnings anläggning i Motala invigdes 2019 och är Europas största i sitt slag.
Han betonar att återvinningen kunde öka betydligt eftersom hälften av plasten som hushållen kastar i brännbart alltså skulle gå att återanvända.
Plastförpackningarna som samlas in i bland annat Uppsala transporteras till Svensk Plaståtervinnings anläggning i Motala. Där sorteras de plastsorter ut som går att återvinna. Ett problem är att anläggningen bara kan sortera ut fyra sorters plast för återvinning.
Men en förändring är på gång. Svensk Plaståtervinning investerar nu en miljard kronor i en anläggning som med ny teknik ska kunna återvinna betydligt mer plast, med start 2023.
– Vi tror att bara ett fåtal procent av den plast vi då får in kommer att gå till förbränning, säger Mattias Philipsson.
Koldioxiden från den plast som bränns i den nya anläggningen ska fångas in och lagras och det blir då inga klimatutsläpp utlovar han.
Årligen används cirka 130 kilo plast per invånare i Sverige. Det är en ökning med 30 kilo sedan 2012.
Enligt Mattias Philipsson är plasttillverkarna satta under hård press från EU. Dels tvingas tillverkarna betala allt mer för plast som inte går att återvinna. Dels måste plastföretagen vara med och bekosta de snabbt stigande avgifterna för koldioxidutsläppen som uppkommer när plasten bränns upp.
Man kan undra varför plasten som folk slänger i sina soptunnor inte sorteras ut i efterhand i stället för att brännas. En sådan eftersortering är dock en komplicerad process eftersom alla typer av avfall blandas i en enda röra när soptunnorna töms i sopbilarna.
Men även på det här området händer det saker. Sedan i våras finns i Sigtuna landets första anläggning för eftersortering av hushållsavfall. Den kan årligen sortera ut 20 000 ton plast som hamnat i brännbart och istället skickas den till återvinning.
En ny anläggning för plastsortering byggs i Motala. Enligt Svensk Plaståtervinning AB ska nästan alla typer av plast kunna återvinnas där.
Även dagligvaruhandeln satsar på återbruk. ICA, Coop, Lidl, Hemköp och andra livsmedelsjättar har satt upp ett gemensamt mål om att alla plastförpackningar i butikerna ska vara återvinningsbara senast 2025. Målet är även att alla plastförpackningar senast 2030 ska vara gjorda av återvunnen eller förnybar råvara, så kallad bioplast som kan göras av exempelvis växter.